Till minne

Idag skulle pappas yngsta syster ha fyllt 57 år,

tyvärr gick hon bort för 11 månader sedan. Detta ljus lyser till minne av henne
och som en påminnelse om
att fortsätta kampen mot cancer.

Vila i frid

Fastan

Jag insåg igår när jag läste en väns blogg att fastan har ju inletts. Trots min tro är jag inte så inkörd i kyrkoårets ritualer (påsk och jul borträknade, även då nu även dessas traditioner snarare är profana än kyrkliga för min del, tyvärr).

Att vi i tisdags åt semla hade ju att göra med att fastan skulle inledas igår. Som jag har förstått det så är det vanligast att man avstår från kött (även ägg, eller???) under fastetiden (som varar ända fram till påska). Bland dagens fastare (så kan man kanske kalla människor som fastar?) så finns det en uppsjö av saker som man väljer att avstå ifrån för att ägna mer tid för Gud.

Så här säger Wikipedia:

Fasta påbjuds inom många religioner som andlig förnyelse, renande process, botgöring med mera.

Läs mer om kristendomens fastor.

De fem minst ätbara

séra Jónatan har tagit sig friheten att utmana mig i något så svårt som de fem minst ätbara maträtterna. Det kan bli lite knivigt, men jag ska göra så gott jag kan... Jag ger er alternativen, men inte i någon särskild ordning.

• Fabrikstillverkad potatissallad. De flesta smakar inte speciellt gott. Hemmatillverkad ska det vara!
• Blodpudding. (Fast det var så längesedan som jag åt det, att jag nog egentligen inte har rätt att sätta det på listan här.)
• Ostron... Huvvaligen, bara tanken!!! Fast det är gott om zink i dem, har jag hört.
• Stjäl korven från Jonatan och håller med om att det beror på att jag inte vet vad jag äter när jag stoppar det i mig. Det är inget som jag i första hand stoppar i min matkorg (möjligtvis om det är väldigt mycket kött och nästan inget annat).
• Får lägga in något som inte är kopplat till maträtt men ändå är ätbart... Gilles havrekakor är verkligen inte så mycket att hänga i julgranen. Nä, tacka vet jag hembakt som inte smakar bara socker.

De som jag skulle vilja höra säga något om detta är Lindis, Jossan, Maria, Marika och Lena.

Ny budgetmånad, nya mål

På måndag SKA jag ta mig iväg till badhuset och köpa ett tioklippskort, samt göra av med första klippet på en gång. Inget mer tjafs och trams och skjuta på, nä. Från och med söndag börjar nästa budgetmånad (den går från första till sista dag i månaden) så då kan jag gott lägga ner lite pengar på något riktigt nyttigt!

I övrigt har jag lite fler saker för försäljning på gång. Det känns perfekt! Får se vad det i slutänden leder till, om inte annat lite extra inkomst... Men det var ju den där sista minuten-resan som jag ville göra. Får se om det går att lyckas!

Skratt

Jag skrattar sällan så att det känns i magmusklerna (det krävs liksom att man skrattar i en ganska lång session). Men igår kväll uppstod en sådan situation. Det var gott, förlösande, uppiggande på alla sätt.

Jag undrar vad det är som gör att det uppstår sådant så få gånger nu för tiden. Jag minns hur jag kunde vrida mig av skratt på golvet bara för några år sedan. Är det något som försvinner med åldern?

De flesta kan nog stryka under på att man mår rätt så bra när man får skratta sådär,

Här kommer en liten sann historia från igår, människor som inte vill
läsa svordomar får titta bort.

Jag, en mamma och hennes dotter håller på att dra på oss ytterkläderna för
att lämna kyrkan. När det är gjort ställer sig flickan och börjar skjuta upp den
ganska tunga dörren, halvvägs så säger hon:
- Jag är så jävla stark!

Liiiite fel forum för det ordet kanske, men jag och mamman fick jobba hårt
på att inte skratta allt för tydligt åt det. Sen sa flickan det en gång till...

http://www.youtube.com/watch?v=EF3aNiQIJCU

Taklampa

Jag funderar på att göra en egen taklampa.

Kanske som dessa som är gjorda av äggkartonger!
Det är ju åtminstone riktig återvinning, och ganska snyggt ser det ut också! (Jag är trött på den vita från IKEA - den är rätt så trist.)
Men det finns ju andra sätt att få fina taklampor. En av mina kompisar håller på med att vika en massa tranor (origami) i olika färger som hon fäster i en stålram - den ska sedan hänga i taket någonstans. Den lampan är så HON! Jag ska försöka komma ihåg att ta en bild på den och visa upp den, men det blir om ett senare tag.

Längtar!!

Bild: Fotoakuten

Åh, så mycket jag vill ha en symaskin nu! En som inte är så jättestor och inte så jätteavancerad. Det skulle passa mig och mitt rum. Jag menar, nu när jag äntligen börjar få lite nya ytor i bokhyllorna!! Ni må tro att jag har kämpat järnet med att flytta filmerna till CD-hyllorna. Och mer kamp ska det bli nästa vecka. Men som sagt, en symaskin vore trevligt.

Jag hoppas jag kan få tag i en symaskin som passar mig som hand i handske...

Siris hemsida

Hittade Siris hemsida (se länk i vänsterspalten) och blev glad för en hel del handarbetsbeskrivningar. Och tänk... här sitter jag med ett garn och en virknål!

Nya planer!

Jag är så fascinerad! Igen... Wow... Jag har inte ens tänkt så långt som till att man kan göra "garn" av plastpåsar. Plötsligt så blir möjligheterna ytterligare oändliga och ja... När ska jag behöva handla pysselprodukter igen? Aldrig?! Nåja... Så länge det finns liv, finns det hopp! Kanske jag i framtiden kan tillverka miniplånböcker av plastpåsar i stället för av flerfärgat garn. (Jag blev trött på min gigantiska plånbok och uppfann en egen variant en kväll när jag låg och funderade - så blev jag tvungen att släpa med mig garn och virknål till katten som jag vaktar under den närmaste veckan.) Bild på den kommer vid ett senare tillfälle (när jag har kommit hem igen).

Så småningom ska jag alltså göra garn av tunna plastpåsar, så länge får ni hålla till godo med bilden nedan (som jag tror ska gå att klicka på för att komma till beskrivningen hur man gör).

Kvällstankar

Efter att ha läst en väns inlägg i ett annat forum dök det upp lite tankar...





Vad är

att "ha tur"?
en "slump"?
"ödet"?
ett sammanträffande?




Bara faktumet att om jorden kom lite ur sin bana skulle fördärva allt för oss som lever här, får mig att tycka att det pekar mot att Någon har tänkt en tanke. Vissa menar att naturvetenskapen skulle motbevisa alla möjligheter till att Någon finns, andra menar det rakt motsatta. Jag menar det senare.



När jag läser lingvistik förstår jag Babels torn, utifrån Babels torn förstår jag lingvistik.

För min del handlar det inte om att söka bevis, det behövs inte. Bevisen finns överallt.





Om det inte finns något kan inte heller ingenting finnas. (Ett hål kan inte existera utan att det finns något för hålet att finnas i.)





Allt blev till genom det [Ordet], och utan det blev ingenting till av allt som finns till.

(Johannesevangeliet, kapitel 1, vers 3)

Sundhet

Jag vill inte bli som min mamma som slängde allt (men hon har i alla fall blivit bättre på att tänka efter en gång till innan hon slänger), men inte heller som min faster som sparar allt (men hon har i alla fall blivit bättre på att göra sig av med saker).
Jag vill inte vara bunden till saker för att det är minnen i dem, men jag vill inte slänga ut dem bara för att inte bli bunden till dem på grund av minnena.

Jag vill kunna vara sund i mitt ägande, för i vetskapen så är det bara Gud som spelar roll och Gud är inte minnessaker och bra-att-ha-grejer. Gud är, som jag sa igår, den som bryr sig om mig i vardagen. Jag ska inte behöva oroa mig för kläder, saker, pengar. Han ser till att jag har det jag behöver.

Vill man så kan man börja diskutera vad behov är. Ibland kanske behovet ligger i att man behöver få ta det lugnt, njuta och ha lite vardagslyx. Då ser Gud till att jag får just det, via ett garn som jag hittar i en andrahandsaffär, en maträtt jag blir bjuden på eller vad det nu annars kan vara.

En av Guds senste små lustigheter var fleecetröjan som jag fick av min faster. Den går i samma färger som muddarna jag har virkat (se bild i vänsterspalten), och ärmarna är lite lite korta på fleecen... Tänk vilken omsorg att jag redan hade muddar till den!

I botten på potten

Ska på bröllop på lördag. Orkade inte vara något kreativ alls, så det blev ett bröllopskort som jag köpt in för längesen. Har hoppat över det vid många bröllopsdagar, men nu föll jag för det. Sicken tur... för min pott för sånt som inte är mat- och hygienprodukter är ganska slut... Finns bara ett uns kvar på botten. Men det löser sig nog! Jag har saker att göra, så jag behöver ju inte ens göra tomt på botten!

Myrorna

Och så tog jag förresten en sväng på Myrorna idag - och där hittade jag rätt garn till min halsduk! Förhoppningsvis det sista jag behöver för att få den klar! (Om inte annat en bra bit närmare.)
Vad gäller den halsduken så kommer det bli min första fullbordade stickning och den är gjord på restgarner inköpta i andrahandsaffärer samt gåva från en vän.

Jag tror inte på sammanträffanden, jag tror på Guds omsorg i vardagen. Och denna omsorg, mina vänner, såg jag idag i två röda pärmar (kunde ha blivit fler, om jag hade haft möjlighet att bära) och ett garnnystan som jag länge hoppats på att hitta.

Enhetlighet

Jag har länge tänkt att jag vill få lite mer enhetlighet bland mina pärmar (jag ska försöka ta en bild på hur oenhetligt det är just nu) men jag har aldrig ansett att det är värt att gå och lägga ner en massa pengar på att införskaffa enhetligheten. Men nu har jag funnit en plats för att kunna få lite mer enhetlighet, så idag har jag fått hem två röda pärmar. Vill Gud så kommer jag att hitta fler där, när jag har chansen att återvända nästa gång. (De pärmar som blir över ska jag skänka till någon andrahandsbutik, för är det något som känns otympligt att sälja och skicka iväg så är det väl just pärmar.)

Mitt första objekt!

Presenterar stolt mitt första objekt på Budera: Elton John - Candle in the wind. Fler ska det bli, med tiden! Måste ju börja nånstans...
(Har ni några anmärkningar på annonsen så får ni gärna säga till, positiva som negativa - har tittat runt lite och har gjort som några samt hittat på lite eget...)

Det jag säljer på Budera ska förhoppningsvis kunna gå till en sistaminutenresa som jag och en av mina kusiner har pratat om att ta oss för.

Heltid med umgänge

Har stekt ett antal köttbullar idag, låt oss säga 40 stycken +/- 10. Eller rättare sagt, jag håller på. För på något vis har dagen gått och jag har liksom skjutit på görandet, men när jag väl står vid spisen så kommer tanken till mig: Det är så fridfullt att få stå där och rulla sina egna köttbullar! Jag vet vad de innehåller, vilket är väldigt positivt, men framför allt så har jag en tyst stund där jag kan reflektera över dagen, låta tankarna komma och gå, men framför allt ha en ostörd kommunikation med Gud. Som för att ge en liten replik på min vän Lila jags inlägg om att umgås med Gud.
Förvisso anser jag, liksom hon, att jag lever med Gud, han är med hela tiden. Med andra ord är Gud en totalt närvarande levnadspartner. Men den där lilla extra, tysta tiden, den skulle jag nog kunna kalla för umgängestid med Gud, för där finns det inget som stör vår kommunikation. Mina kanaler är öppnare, det brusar inte runt omkring. Samma sak vid en promenad, som vid matlagning. Så för min del kan jag nog säga att jag umgås med Gud (när man ser det i utan-brus-bemärkelsen), även om jag samtidigit anser att han är med mig överallt och att jag inte kan oumgås med honom.

Betänk orden i psalmen En liten stund med Jesus (bara 1:a versen med):

En liten stund med Jesus,
o vad den jämnar allt.
Den ger åt hela livet
en ny och ljus gestalt
När jag är trött av vägen
och allt som möter mig,
en liten stund med Jesus
och allt förändrar sig.

Betänk mötet

Mötet med en okänd en kort stund kan vara så mycket mer än bara ett möte.

Trots allt.

Idag kom två böcker hem till mig:

• The discourse reader (kursbok)
• Den hemlige kocken (vid det här laget vet väl alla vad den boken handlar om? - för nöje, trots mitt bokinhandlingsförbud, men ibland bara måste man få, rensade i alla fall ur en bok för att få plats med den!)

I morgon förmiddag ska jag jobba ca 1,5 timme. Ja... Helt onödigt vetande för er alla, men det gör kanske att ni förstår varför jag packar ihop här. Nu när jag dessutom talar om att jag ska börja en kurs 13.15 så börjar ni ana hur fullt upp det är. Den kursen kör heldag på fredag också. Kulkul... (Ja, det ÄR kul, men det känns som att det har kört ihop sig lite.) Men men, nog om detta blajj!

Gjorde klädkap idag också... betalade 147 spänn för ett par pyjamasbyxor, en blus, två par strumpor, ett skärp och en pyjamas till en snart treåring. Alltihop för nästan 50 kronor mindre än vad blusen skulle ha kostat! Även om jag inte tycker att jag behöver mer kläder, så kändes det roligt att få inhandla lite nytt. Strumporna och pyjamasen är presenter, blusen ska jag ha på ett bröllop och tänker jag sen spara och ha till fint (kanske något mer bröllop - vem vet?). Så nu känner jag att allt är som det ska och borde. Trots allt.

Onomatopoetiska ord

Åh, jag har kommit på att jag är förtjust i onomatopoetiska ord. Kanske inte i orden i sig, men själva uppkomsten av dem - deras spegling av det egentliga ljudet.

Nästa gång du hör någon skratta, fundera på om personen skrattar
hihi
haha
hoho
eller
hehe.

I de flesta fall blir det inte exakt lika, förstås, men jag har vänner som verkligen skrattar "hihihihihi".

Eller som hästen som säger gnägg här hemma i Sverige, men igo-go i Ryssland. Ändå är båda onomatopoetiska ord.

Även puss är ett onomatopoetiskt ord, enligt vissa... Vad tycker du, om du får fundera lite. Är det ljudhärmande?

Tentan

Minns ni tentatrubblet jag skrev om i december?

Nu har rättningen dröjt också, så för säkerhets skull mejlade jag läraren för att höra så att tentan har kommit fram ordentligt - och jo den hade det, men hon har inte hunnit med betygssättning. (Jag vet att hon har mycket att göra, dessutom så har hon familj i Tyskland och det kan ju hända grejer.) Däremot hade hon tittat på min tenta och hon skrev så här (med tyskt tangentbord):

"Jag meddelar saa fort betyget staar klart men du behöver inte oroa dig om vi säger saa..."

Det känns så skönt!! Jag vet att jag är godkänd, åtminstone. Jag var faktiskt nästan lite osäker på det (trots att jag pluggat så mycket...).

E621

I dag åkte alla mina kryddor med glutamat i ut. Dels hade flera passerat bäst före-datum för länge sedan och så var det ju det där med glutamaten...

Citat från Wikipedia:

Överdriven glutamataktivering av NMDA-receptorn leder till excitotoxicitet vilket är förknippat med många neurologiska sjukdomstillstånd.

Läs mer här.

Med tiden ska jag leta reda på buljong som är glutamatfri också, nu får det vara nog med sådana dumheter.


Förvisso finns inget behov av att vara nitisk. Men det gör inget om man är rädd om sig själv och människor omkring sig.

Förrådsuppfyllnad

Idag gjorde jag månadens första matinköp, förhoppningsvis det enda som behövs inför (under) kommande vecka, eftersom jag ska resa bort till helgen. Till min fasa upptäckte jag att ICAs Euroshopperäpplen hade gått upp 3-4 kr i pris, de svenska äpplena kostade fortfarande dryga tjugan och jag bestämde mig för att ändå köpa de Belgiska i Euroshopperpåsen för de dryga 17 kr de kostade. Egentligen föredrar jag polska äpplen efter svenska, men det är en historia för sig som, om jag hade haft artikeln kvar, skulle ha berättats i min miljöblogg.

Efter att noggrant ha läst på innehållsförteckningen mellan Euroshoppers och ICAs tonfisk så bestämde jag mig för Euroshoppers - den är förvisso inte godast, men de angav samma information (i stort sett) och när prisskillnaden är 10 kr/burk känner jag att jag får ta det när det gäller mitt eget födointag. En gäst skulle antagligen få mig att välja annorlunda!