Sommartankar kring mitt köpstopp

(Min bild)

Ler lite för mig själv över detta så kallade köpstopp som jag har gett mig in på. Tycker att det går väldigt bra, med tanke på att min inkomst har ökat, om inte med det dubbla så i alla fall med en tredjedel. Köpsuget sitter som sagt inte i när man är hemma så mycket, utan mer när det kommer till att vara bortrest. Men i dag när jag har packat kläder för sommarvistelsen har det känts lite svårare. "Om nåt saknas kan jag ju köpa det" har jag först tänkt. Och det kan jag ju, om det är kris, men ärligt talat. NEJ! Jag kan inte köpa något om det saknas! Har jag ingen fintröja med mig men "behöver" en så får väl det jag har med mig duga! Men jag har försökt tänka på allt. Har till och med packat extra smycken och nagellack. Och så tar jag med bibliotekskortet som jag har från den tiden då jag bodde där mer permanent. Så tar boken slut och mina vänner inte har nån rolig att låna för läsning, så kan jag alltid gå till biblioteket.

Men jag skrev en liten lista på några saker jag ska få köpa:

• ett eller två par gympadojor (i stort sett alla mina skor utom vinterkängorna och sandalerna sjunger på sista ordet i refrängen)
• ett par vita leggins
• ett par svarta leggins

En vän tyckte att jag kunde räkna legginsen som förbrukningsvaror. Hur som helst håller de på att ramla sönder... så det kan väl vara trevligt att få köpa sig några hela. Behöver ju inte se ut som en trashank när jag har råd. Kan säkert lappa ihop de gamla ändå, men det får bli till hösten när jag har tid och ork till det.

Betraktelse

Att tro; att våga förlita sig på det okända; att våga kasta sig ut från kanten och lita på att man svävar. (Vi är så vana vid att krampaktigt hålla oss fast i våra saker, fysiska såväl som mentala, de är som ett berg som ligger tungt på våra axlar. ) Jag tror att det var vad Jesus försökte förtydliga för Petrus och de andra lärjungarna när han stod där på vattnet:

Men Jesus talade till dem och sade: "Lugn, det är jag. Var inte rädda." Petrus svarade: "Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet." Han sade: "Kom!" och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus.
(Matteus 14:27-29)

Om du fäster dina ögon längre bort än just vid dina tåspetsar så kan du komma så mycket längre! Tänk dig när du kör bil eller cyklar, tittar du bara en meter framför dig så är det något svårare att ha koll på världen omkring, du är inne i en liten bubbla och plötsligt så har du kört in i någon eller något. Men om du tittar långt fram, så är du med på vad som händer. Du vet om det kommer gropar eller om en bergvägg reser sig upp framför dig. Du har en längre reaktionstid!

Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: "Herre, hjälp mig!" Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. "Du trossvage", sade han, "Varför tvivlade du?"
(Matteus 14:30-31)

Känner vi inte igen oss själva i detta? Vi spanar framåt, ser ett mål. Tänker "Dit ska jag ta mig!" Så börjar den där lilla rösten inuti att gnaga. "Inte klarar du det. Att för dig att klara av att prata inför folk, är som att gå på vatten - omöjligt!" (Eller vad nu rösten väljer att utsätta en för.)

Lika mycket som jag tror att Jesus vill att vi ska tro på honom, så tror jag också att han vill att vi ska tro oss själva om att klara av saker. Inte på det där sättet, "sköt dig själv och skit i andra", utan på att vi ska ha tillit att släppa taget. Inte tala om för oss själva hur dåliga vi är, utan att våga ge utlopp för sådant som vi vill kunna, eller redan kan.

Tänk på barnen, som säger "Jag kan själv!". Och faktiskt försöker, även om knäppningen på koftan blir lite sned och skon hamnar på fel fot - de är inte rädda för att försöka. Och oftast så vågar de be om hjälp när de upptäcker saker som de inte kan. Och när vi ser saker som de kan, så ska vi uppmuntra dem, och vi ska också uppmuntra dem till att våga försöka - och hjälpa dem när de ber om hjälp, just som Jesus gjorde när Petrus trots allt tappade tron på att han kunde gå på vattnet.

Smått och gott

Idag köpte jag en present på det lokala badhuset. Det var ett presentkort, så att min vän som fyller år i morgon kan köpa ett tio-klipps-kort som gäller från det datumet hon köper det och ett år framåt.

Hon får dock inget egenproducerat grattiskort, men ett fint kort som låg i min kortlåda. Tänkte pynta kuvertet lite också.

Och så ska jag ge en garderobsblomma (kapad från min egen gigantiska!) tänkte jag. Slår nog in innerkrukan i folie bara. Har nog inte så många bra krukor hemma, de kan för allt i världen använda några av sina egna gamla sedan!

Och så passar jag på att önska TREVLIG MIDSOMMAR med en bild av solnedgång över Öresund!

Kungabröllop 2

Jag vet inte vad som grep mig mest:
Kungens kärleksförklaring till Drottningen, Prins Daniels tal till Kronprinsessan och alla de andra... Eller kanske Olles tal, som var så perfekt som det kunde ha varit!
Men mest kanske det grep tag att allt var otroligt personligt, inte så stelt som det hade kunnat vara. (Med tanke på tidigare sed att inte visa några större ömhetsbetygelser för varandra inför folket.)
Blev väldigt glad för deras skull, att solen tittade fram. Det blev verkligen en perfekt bröllopsdag!

Kungabröllop

Bild: Egen.


Jaha! Så är det kungligt bröllop idag. Eller ja... prinsessbröllop. Och halva befolkningen är sur och andra halvan myser! (Eller något åt det hållet i alla fall!) Personligen tänker jag njuta av det. Jag är inte så mycket för sportevenemang - så länge folk kan tänka sig att betala för det, så kan jag tänka mig att betala för kungligt bröllop. Och hellre kungligt bröllop än vapen. Dessutom betalar vi inte hela kalaset med skattepengar - Kungen står också för en del av kostnaden! (Jag tror halva kostnaden, tycker mig ha hört eller läst det någonstans.)

För egen del så tänker jag fira det med några vänner och tycker bara att det är roligt att Victoria och Daniel får varandra till slut! (Även om de nu har haft varandra några år.)

Lördagstanken

Tema: Lördagstanken. Ett citat, en mening att fundera över en lördag som denna. Skriv gärna dina tankar kring det som står!

Att leva är att uppleva.
(Okänd)



Vad gör vi av vår tid?

Himlen

Ikväll har himlen varit ett skådespel av så otroligt många olika ljus, molnen har varit så annorlunda mot vad de brukar... Jag har verkligen varit fascinerad. Denna värld är verkligen ett skådespel, ett konstverk utan dess like.
Gulaktigt sken i skrivande stund, något av ett skyfall... Åh... Gud så vackert!

Klimatmärkning

Jippi! Vår mat kan börja klimatmärkas!

Läs om det 1

Läs om det 2

Blinda fläckar

Läste just om att finna sina blinda fläckar i ekonomin på GRS-bloggen. Jag känner till några av mina, även om jag inte för närvarande sitter i något ekonomiskt trångmål. (Tack och lov!) Men nyss har levt mer eller mindre från månad till månad utan att helt veta hur ekonomin skulle arta sig. (Och jag klarade det med glans!)

Mina blinda fläckar är sådant som pysvatten, godis och rester som jag istället för att äta upp eller fryser in glömmer bort och får slänga. Här har man ju ganska många slantar att spara. Nu är väl inte konsumtionen så jättestor av varken pysvatten eller godis, men det är mer ekonomiskt att fylla på samma citronskivor på kranvattensliter efter kranvattensliter. (De räcker ganska länge, de där citronskivorna.)

Faktum är att de blinda fläckarna också innehåller en del luncher på stan, men till mitt försvar så är det i alla fall för att jag behöver få i mig något när jag jobbar. Så det är inte för nöjes skull. Men nu ska det bli lite bättring under juni! Inga köpeluncher (förutom dem som det blev i Dublin). Imorgon ska jag göra köttfärssås och biffar. Det bör räcka ett tag. Sedan ska jag försöka satsa på lite tomatsoppa också. Och fortsätta att äta ur frysen! (Men nu börjar det bli lite svårare eftersom det är mest frukt och bär, men det är ju för all del gott till gröt och yoghurt!)

Liten rapport

Lördagstankar planerade för några veckor framåt (japp, nu erkänner jag mitt fuskande med det). Det är skönt att ligga lite före, eftersom jag ibland har så mycket att göra att jag knappt hinner med att sova.

Nåväl. Tänkte rapportera mitt köpstopp lite.

På hemmafronten går det bra. Jag kör på ungefär som alltid, men köper inte ens små onödiga saker. Därför har jag blivit extra glad, eftersom en vän till mig har skickat MASSOR av kuvert som hör till olika brevpapper (pappren har hon skrivit slut på). För länge sedan fick jag en stor hög med A5-papper, inte linjerade. Så nu har jag börjat dekorera/måla på dem, efter temat på kuverten. Så blir mina brev lite roligare också - istället för att skriva på kollegieblockspapper och använda de där trista gråa kuverten (som jag också har massvis av). Nu är min regel ändå sådan, att jag inte får köpa något nytt förrän allt är använt, så jag antar att jag någon gång ändå kommer att behöva använda de tristare kuverten och pappren, men just nu måste jag i alla fall inte det.

Var dock i Dublin några dagar - och ärligt talat så shoppade jag lite där. Några nödvändiga saker (eller vad sägs om fem trosor för 1€?) och så lite presenter. Med tanke på hur sällan jag är utomlands (detta är första gången på 4-5 år) så tycker jag att det är okej. Allt som allt (mat och presenter) gick det på cirka tusenlappen + resan så blev det lite mer, men det var mig väl förunnat tycker jag.

Annars så strävar jag på och använder mina kläder enligt klädprojektet, rensar ut (slänger och ger vidare).

Lördagstanken

Tema: Lördagstanken. Ett citat, en mening att fundera över en lördag som denna. Skriv gärna dina tankar kring det som står!

"Döden är inte slutet utan gränsen då hoppet övergår i verklighet." (Lila jag)


En vacker sommardag, med sol eller regn. Eller en kall vinterdag, eller en mulen och kulen höstkväll. Eller den första varma vårdagen, då livet äntligen börjat spira i vårt land igen. Då kan den drabba oss - döden. Men är den slutet, eller början på något nytt? Läs gärna hela Lila jags inlägg! (Länkat ovan.)