Livet går långsamt men endå framtå...

För världens skull!

2012-03-06T08:14:00.000+01:00

Om du inte vet, inte har läst, inte har något annat än skolans tillsnurrade ord om religion och framför allt kristendom. Läs denna!

Om du tror att all kristendom är densamma eller om du tror att det är gastronomiska skillnader inom kristendomens riktningar. Läs denna!

Om du drar alla religioner (inklusive ateismen) över en kam. Läs denna!

I För världens liv (For the life of the world) beskriver Alexander Schmemann kristendomen som den borde vara, som livet och kärleken. Han gör klart redan från början att den inte är tänkt att vara akademisk, men jag kan säga att det inte gör den mindre trovärdig eller mindre läsvärd. Snarare tvärtom. Den lägger grunden till många funderingar men ger också svar som man kanske inte ens förstod att man frågade efter innan.

Torsten Kälvemark har i förordet skrivit:

"Men det bröd som är en så central del av det kristna livet är inget skådebröd som statiskt vilar på altaret. Det är ett bröd som med livets egen rörelse bärs fram, lyfts upp och ges ut till dem som hungrar efter det - för att världen skall få liv."

När man läser denna bok förstår man detta. För mig blir brödet liv och mitt liv kan få bli bröd för andra i det att jag får del i den frid som Kristus givit oss och som jag åtminstone för en stund kan få ge vidare.

Schmemann berör de sju sakramenten i denna bok, vissa framgår mer tydligt i innehållsförteckningen medans andra helt sonika smiter med i textflödet och verkar vara nöjda med att ha slagit sig till ro där.

Språket är lättfattligt (trots en del redigeringsmissar i den svenska översättningen) och Schmemann berättar med kärlek och värme om vad det är en kristen tro borde innebära. Jag skriver borde, eftersom åtminstone jag inte helt och fullt har klarat att pricka av allt som självklart av det han skriver. Nej! Denna bok bör läsas flera gånger, för det är både läsaren och världen värd!

Musiken den 8:e dagen

2012-03-05T13:59:00.000+01:00

Dag 8: Låt du föknippar med gymnastiklektionerna.

Jag tycker att det är så svårt att komma ihåg vad som var gymnastik och vad som var annat. Men jag minns att vi lärde oss dansrörelser i gymnastiksalen till denna:

Ted är för övrigt en av mina stora musikfavoriter. Visste ni att Annifrid och Agneta har varit door till någon/några av hans låtar?

Vårmelankoli

2012-03-05T13:42:00.001+01:00

Idag sjöng vårfåglarna så vackert och sjön klonkade om en kommande sommar och ändå biter isen i mitt hjärta. En blandning av sorg och pms, av sommarlängtan och små livrädda förhoppningar.

Svinkallt!

2012-03-04T21:35:00.001+01:00

Fy! Jag stod nere i kapellet och frös (husets gamla vinkällare) men insåg att det var varmt där jag klev in i tvättstugan/köksingången där det nog var betydligt närmare nollan. Tvi vale! Och inte kunde man skylla på öppna fönster heller. Nej! Här blir det till att hålla dörren ditut barrikaderad och hota med basebollträ om någon verkar vara på väg att glömma av att stänga den. Var kom kylan ifrån?!

Inte min bild. Inte min kopp. Om du har
fotograferat bilden, säg till så skriver
jag ditt namn under, eller tar bort den,
vilket du vill!

Nu ska jag dricka en stor mugg (nästan en halvliter) svartvinbärste och drömma lite om sommaren. Sedan sova och förhoppningsvis drömma någon vacker dröm!

30-dagarsutmaningen

2012-03-04T20:13:00.000+01:00

Dag 7: En låt som är förknippad med ett starkt minne.

Spelades på radion samma eftermiddag som vi hade låtit vår älskade katt Ida somna in. Det var tufft, men hon var gammal och sjuk (vad det än var, så kom det tillbaka igen och igen).

I duschen...

2012-03-03T20:20:00.000+01:00

... sjunger jag kanske på denna, bland andra:

Tradera

2012-03-03T19:20:00.002+01:00

Just nu har Tradera en kampanj att man får lägga ut en vara utan att de tar någon provision - alltså går all vinst rakt ner i ens egen ficka! Skriv FACEBOOK50000 som kod. Tipset hittade jag hos Petra som har Bloggen om gratis.

Jag lade ut några kuvert (de som jag också har under kategorin "Esbes loppis" i Esbes galleri) och nu är de redan budade på! Kanske dyker det upp mer saker hos Tradera framöver. Lite böcker och annat. Håll utkik där och i mitt galleri!

Påfylld Bookmooch-lista

2012-03-03T11:43:00.003+01:00

I somras började jag läsa boken Mörkrets flod av Rennie Airth, men efter ett tag insåg jag att den inte var något för mig så nu har jag äntligen kommit mig för att lägga upp den på Bookmooch. En annan bok fick jag av en kompis för bara någon månad sedan, Livläkarens besök av P-O Enquist, men inte heller den funkar att läsa så även den hamnade på Bookmooch-listan utan att läsas helt igenom. Vill du ha mina ex, eller se andra böcker jag har lagt upp så hittar du listan här.

Så är det för mig just nu. Jag försöker släppa taget om det jag inte hinner eller orkar ta mig igenom, vad det än gäller. Sådant jag känner att jag fortfarande vill göra, ser jag till att försöka göra med desto större lust!

Det är bättre att göra några saker helhjärtat än många saker halvhjärtat!

Och så är vi på den...

2012-03-02T20:11:00.000+01:00

...sjätte sången i utmaningen:

Dag 6: Låt du inte kan låta bli att sjunga med i

Ansök till Testpilot hos Smartson

2012-03-02T07:57:00.000+01:00

Jag har anmält mig till Smartson som testpilot av ett kaffe. Anmäl dig du också för att bli en av 4000 som får testa Gevalia Millicano, ett instant kaffe förädlat med fint malda hela bönor:
Ansök till Testpilot hos Smartson.

Recension av nygammal bok

2012-03-02T07:42:00.000+01:00

Innan jag fick boken i min hand, julen 2011, kände jag överhuvudtaget inte ens till Joan Didion. Detta fick mig att tro att hon var en ny stjärna på himlen. Fast läser man lite noggrannare på framsidan så måste hon ha skrivit en bok tidigare, Ett år av magiskt tänkande, så en fullfjädrad rookie är hon i alla fall inte kunde jag ha konstaterat. När jag hade läst efterskriften förstod jag att hon inte bara hade skrivit två böcker, utan flera och kanske till och med var en riktigt etablerad författare.

Bönbok för en vän gavs ut första gången 1977. Den håller verkligen fortfarande. Språket är snärtigt, välformulerat och rikt. Didion lyckas på ett enastående vis berätta den vilsna Charlottes berättelse genom den lugna Graces ord.

Ibland när jag läser sitter jag förvirrad och tänker "jag känner igen mig!" men när jag försöker greppa vad det är som är en sådan enorm igenkänningsfaktor så blir jag osäker. Är det i språket eller i någon av de kvinnliga huvudpersonerna som jag finner mig själv?
Antagligen lite av varje.

Bild: adlibris.com

Boca Grande är en centralamerikansk diktatur. Grace lever där, det är hennes plats i världen. Hon kan allt om hur landet fungerar och varför.

Charlotte kommer dit och omnämns "la norteamericana" av åtminstone merparten av Boca Grande-invånarna som läsaren får lära känna.

I Charlotte tror jag att den västerländska kvinnan är bra fångad. Typiskt glättig och lättsint men under detta så vilar ett stort allvar som gör henne till en förvirrad själ.

Grace berättar Charlottes historia. Inte på ett typiskt ordnat sätt, som det lätt kan bli när man gör en fiktiv historia, utan det är precis som att Grace skulle sitta i rummet och berätta den.

Nog är Joan Didion en etablerad författare, det är bara att kolla in de antal böcker som finns på kända internetbokhandlar som Adlibris. Att en bok som denna har hängt i och blev en pocket så sent som 2009 visar väl på att världen räknar med Didion ett tag till.

Och vad gäller mina tankar kring En bönbok för en vän, så hamnar jag tillbaka i det jag tidigare skrev: Den förs över och in i mig som läsare och jag känner igen mig.

Den femte dagens...

2012-03-01T19:06:00.000+01:00

...sång jag delger, ska vara en vaggsång jag minns... Jag tror att denna var en av dem:

Ekoljud

2012-03-01T17:29:00.001+01:00

Befinner mig i ett rum där jag varit förut många gånger tillsammans med andra. Det har en underbar akustik, men idag så blev det nåt specialeko i den öppna spisen som totalskar sig i mina öron. Tyvärr. De två andra fattade nog inte, jag försökte fint säga (nåja, kanske på ett klumpigt ställe) att det kanske kunde vara bra om den som läste tog något steg framåt. Tyvärr hjälpte det föga och det slutade med att jag fick gå ut ur rummet, vilket jag ju hade tänkt undvika. Lite jobbigt om just det genljudet kommer igen och varför har jag inte hört det nån av de andra minst hundra gångerna vi varit där? (Nej, det är inte tinnitus.)

30 dagar av musik

2012-02-29T19:57:00.000+01:00

Dag 3: En låt du förknippar med att dansa tryckare.
Hm... jag har nog aldrig dansat tryckare med någon? Kanske i femte klass... Om jag fick välja idag?

Gammal kärleksballad. Jag tror att det märks vilken som var min tonårstid?!

Händelserik dag

2012-02-29T11:05:00.001+01:00

Ni ser bilden, någon vet kanske var det är. I den riktning som jag tittade i fotograferande stund fångas det lite mer unika för datumet. Jag loggade en cache för att ha den 29 februari säkrad, om jag nu skulle orka fylla ut alla andra "vita dagar" (datum, oavsett år, som man inte cachat på) under kommande fyra år.

I övrigt är det fint väder, jag ska träffa en barndomsvän, plugga, säga farväl till det gamla sommarjobbet och besöka den del av min församling som finns här i stan. Det låter nog mycket, men det känns lagom! Jag vet ju vad tid det tar.

Studier och livet

2012-02-28T21:30:00.001+01:00

Försöker hålla jämn takt med mig själv och livet. Det går bäst när jag håller mig på den minsta biten på jorden, den som är "min". Eller som idag när jag lyckades snurra in mig i musikens, traditionens och arvets underbara värld(ar?).

Den biten är kanske också min...

Plötsligt mindes jag hur man studerar, eller om jag för första gången i mitt liv fann min egen teknik?! Läs snabbt (ögna igenom) och sakta in bara på de bitar som verkar nödvändiga. Anteckna sida och kommentarer/tankar när de inte bara lägger en förståelse utan går att använda i examensarbetet.

Musik-utmaningen

2012-02-28T19:54:00.000+01:00

Dag 2: Låt som din mamma lyssnade på när du var liten.
Denna hörde jag från mammas rullband... En visa som jag gillade mycket!

30 dagars musik

2012-02-27T19:54:00.002+01:00

Hänger på Liws utmaning, musik 30 dagar i rad. Start: nu!

Dag 1: Låt som får dig peppad.
Ja, vad säger man... En av låtarna som får mig peppad i alla fall! =)

Den lilla turen på den lilla orten...

2012-02-27T19:30:00.001+01:00

Ibland har man bra tur! När jag var yngre fick jag flera böcker av pappa i Det lilla huset på prärien-serien. Men intresset, eller vad det var, tog slut. Nu har jag länge tänkt att jag vill ha hela serien, med samma bindning förstås, men det är antikvariat som gäller då. Och så min barn- och ungdomsfavorit Biblioteket på uppväxtorten! Nu saknar jag bara Lilla huset i Stora skogen, annars är hålen numera fyllda!

Några av de jag köpte (för 4 kr st) kommer jag att lägga ut på Bookmooch så snart jag har dubbelkollat vilka som verkligen finns i min ägo.

Feberyra

2012-02-16T22:09:00.001+01:00

Är lite lagom febervarm och snurrig i bollen. Kanske är det därför jag ramlar in på bloggen via mobilen och inte via datorn. Dessutom har jag ställt datorn i ett hörn och tänker att jag helst bara vill öppna den i räkningstider. Vilket ju är ungefär nu och därmed är det dags att öppna den igen. Men tanken var ju god...

Har idéer till bloggbutiken och vissa är redan satta i verket. Snart kommer de upp till beskådan och försäljning! Och fler idéer är på g, den kommande helgen ska bara övervinnas först!

Funderingar, målsättningar, livet...

2012-02-15T16:13:00.000+01:00

Ett annat winter wonderland.
Bild: Esbe.

Gör små genomstädningar och förändringar, lite här och lite där. Försöker engagera mig i sådant som jag anser vara viktigt och dessutom känner att jag skulle kunna tycka vore kul generellt. Vad vill jag? Kan jag göra något åt det? försöker jag fråga mig själv. Vad har jag får mål? Vad vill jag nå? Vem är jag? Vari ligger min livsuppgift?

De närmaste dagarna lär vara fullbokade av saker att göra, antagligen kommer jag inte märkas av här så mycket (eller så smiter jag undan en stund).

I morse vaknade jag upp till ett underbart winter wonderland och Dolly Parton med sin "Slegihbells ring, are you listning? In the lane, snow is glistning..." började snurra runt i huvudet på allvar. Sådan är jag. Allt är kopplat till musik, alltid! Ett tag var mitt huvud verkligen en jukebox, jag kunde få nästan allt folk sa och gjorde till musik. Ganska roligt, på sitt sätt. Men just nu låter jag det vara rätt så tyst. Det är skönt och trevligt, på sitt sätt.

Grannen är min nya idol. Hon är ganska späd, men kör en stor traktor. Ser riktigt tuff ut, där hon kör runt. Och jag tänker "som henne skulle jag också vilja vara".

Chefen har koll

2012-02-13T13:48:00.002+01:00

Skyddsängel. Bild: Esbe.

På fjärde och femte plats på dn.se finner vi internet (google, facebook, twitter och så vidare) som en källa till arbetsgivarens koll på vem den arbetssökande är. Det verkar dock vanligare att man går på referenser ännu så länge. Frågan är hur länge det gäller? Och många gör säkerligen båda delar.

Jag tror att jag har hållit mig i skinnet överallt och mitt elektroniska cv ligger nog ändå rätt så bra till här på bloggen.

Fotoskola

2012-02-13T10:16:00.000+01:00


Här hade jag behövt lite tips för en snyggare bild!. Bild: Esbe.

Ganska effektfullt, dock
en lyckoträff! Bild: Esbe.

Hittade en trevlig liten fotoskola som Styleroom.se har. Om man nu är sugen på att ta lite snyggare bilder. Det är jag, egentligen, men har inte kommit till den punkten där jag har ork att engagera mig i det. Men att titta igenom denna ger i alla fall lite tips som inte är så svåra att ha med sig!

Fulblogg

2012-02-13T07:53:00.000+01:00

Bild: Esbe.

Jaha... ett steg till in i vuxenvärlden! Jag har placerat mina pensionspengar! Inte för att de är så många, men många bäckar små...

Annars så ser jag fram emot en vecka full av händelser. Det ska nog gå att överleva det också...

Dagens inlägg

2012-02-11T21:12:00.000+01:00

Sommarlängtan. Bild: Esbe

Den här dagen har varit en upplevelse! En promenad som avslutades med en sträcka över isen - det är så härligt att kunna gå på vattnet och få andra vinklar på vyerna! Förberedelser av tacos och sist, men inte minst, en omgång aftongudstjänst att ta lite ansvar för. Imorgon en liturgi med dito uppdrag.

Annars så känner jag nog mest att jag längtar efter våren och sommaren. Men det är några månader dit och jag trivs på något vis med livet sådant som det är här och nu också. Även om det är en hel del kamp på vissa punkter.

För att lägga lite sordin på inlägget så har jag läst om ytterligare en förälder som skadar barn. Jag undrar bara vad det är för fel på folk? Tycker att det verkar vettigt om mamman får lite hjälp i alla fall. Hon kan ju inte i grund och botten vilja skada sitt barn, eller?

Uppsatstankar och studiecirkel

2012-02-10T21:53:00.000+01:00


En temugg som min syster gav mig i present en gång. Bild: Esbe.

Funderar över vad jag har gett mig in på när det gäller uppsatsskrivandet! Uppgiften i sig är nog inte så svår, men den är mäktig! Förhoppningsvis blir den inte övermäktig... Jag ska berätta mer om det när jag har kommit igång ordentligt, just nu känns det fortfarande som Bambi på hal is... sitter hur som helst med Orthodoxwiki som uppslagsverk till en början, sedan får jag gå vidare med sådana källor som anses mer pålitliga. En bra start är det dock!

Igår fortsatte studiecirkeln. Jag ledde den och kände mig mycket nöjd efteråt. Nästa gång (om tre veckor) kanske jag litar än mer på mig själv och eftersom kapitlen nosar lite på det som jag gör uppsats om kanske jag kan komma med någon rolig kuriosa! Förutsatt att jag faktiskt har kommit igång mer än vad jag har gjort nu då...

Väldigt vad jag tjatar om uppsatsen! I morgon ska jag läsa mer ur den. Nu blir det en kopp te!

Sorgligt men vackert

2012-02-10T10:58:00.000+01:00

I Skånskan.se kan man läsa om ett par svanar som hade frusit fast i isen. Man vågade sig inte ut på sjön eftersom isen var tunn och bräcklig på sina håll, så svanarna kunde inte tas loss. Man ansåg också att naturen skulle få ha sin gång. Antagligen så hade svanarna redan efter ett par dagar blivit tagna av räven. Man misstänker att den ena svanen var sjuk men, berättar man, "...svanpar överger aldrig varandra, och därför blev även svan nr 2 kvar på på dammen". Det är sorgligt, men vackert, tycker jag. Att verkligen leva ett trohetslöfte livet ut och inte ens döden skiljer dem åt.

(Såsom teologin kring äktenskapet är i ortodoxa kyrkan, man säger aldrig i välsignelseakten att döden kommer att skilja paret åt, man är krönta till evig förening, som en bild utav Kristus och Kyrkan)

Fasansfull upptäckt!

2012-02-09T22:27:00.002+01:00

Gråter över ilandsproblemen?
Bild: Esbe.

Slit ut kläderna först?!
Bild: Esbe.

Upptäckte idag att min älskade rosa collage-tröja har fått sig -nästan- den sista törnen. Det har blivit ett stort hål vid ena ärmens mudd :-(
Det känns för tråkigt alltså, den har varit en stor favorit i flera år nu. Kanske sju?! Nåja, den funkar väl ett tag till.

Brukar ni laga sådant? Syr eller lappar ni? Sätter ni lappen på in-eller utsidan? Eller ska jag bara slita på den ett tag till, göra något vettigt av den (typ en tygkasse) när den inte alls är användbar som någotsånär vettig tröja och börja slita på något annat? Är ganska ovan vid att tröjor går sönder, jeans sliter jag ut minst två, tre stycken per år (då är det bra att handla dem i en andrahandsaffär för lite lägre summor!).

Har ni något länktips på hur man bäst tar hand om sina slitna kläder för att inte såra miljön alltför mycket?

Detta är kanske lite av ett i-landsproblem... att ens fundera över vad man ska göra med sin tröja med ett hål i när valet att sy ihop det uppenbarligen finns! Nåväl - hojta till om ni har några tips, tankar och idéer! Det brukar ni ju kunna ha!

Artikelreaktion

2012-02-07T19:27:00.001+01:00

Folk är ju för f*n inte kloka nånstans! En 32-årig kvinna tvingar sin treåring att röka en cigarett och att dricka starköl. Och hennes väninnor sitter med och gör inget åt det, de verkar ju till och med uppmuntra det utifrån hur man ska förstå artikeln! Kvinnan åtalas för ofredande...

När jag läser sådant här så undrar jag vad som händer med mänskligheten? Och vem ska man känna mest äckel och avsky mot? Mot mamman som gör detta mot sitt barn eller mot dem som sitter runtomkring och inte gör något åt det som händer?!
Nej, man ska inte känna äckel och avsky mot någon, men någonstans måste ju gränser dras. Handlingen är totalt avskyvärd, jag hoppas att kvinnan får genomgå en ordentlig psykisk undersökning och att hon aldrig mer får umgås ensam med sitt barn! Åtminstone inte förrän barnet kan försvara sig själv om det krävs.

Nej, fy f*n säger jag igen!

Uppstrukturerar

2012-02-07T18:58:00.001+01:00


I närheten av Öresundsbron.			Bild: Esbe.

I dag tog jag en efterlängtad långpromenad. Det var riktigt längesedan som jag var ute mer än tio-femton minuter. Boende i stort hus med mycket att göra blir det lätt att jag fastnar allt för länge inomhus och gör grejer. Jag tror att jag kommer att sova gott i natt!¨

Gick på vattnet i närheten av mitt boende (nåja... det var ju fruset, heligare och trosstarkare än så är jag inte!).

Häromdagen skrev jag om att summera året så här långt, men jag tror jag struntar i det! Däremot tänkte jag upplysa om hur bra jag tycker om att få de små mejlen med idéer på vad man kan göra under den kommande veckan. Kvinnan som skriver ihop dem heter Beth Dargis och mailen kallas "Weekly simplicity tips". Här kan man titta in på hennes hemsida, anmäla sig till nyhetsbreven och kanske få lite mer struktur i sitt liv?! Förhoppningsvis inuti såväl som utanför.

Flyter

2012-02-06T08:38:00.001+01:00

Bild: Esbe.

Försöker hålla bloggen flytande. Det går sådär, men det är ett projekt jag har tagit på mig, så jag gör kanske några "fulbloggar" ibland, bara för att komma ihåg vad jag har åtagit mig.

Senare idag kanske jag pratar om året so far (om jag törs) och om drömmar framåt (om jag törs). Annars så kommer allt en annan dag. Möjligtvis.

Kyla och trötthet

2012-02-04T13:48:00.002+01:00

Bild: Esbe.

Dagen började bra, i flera timmar var det underbart. Sedan kom tröttheten och rummet är kallt. Det är då man går och drar något gammalt över sig... eller hur? Ja, extraplagg (max 16 grader på rummet) och så läsa ut den där boken jag har lovat mig själv att läsa ut.

På gång!

2012-02-03T17:52:00.000+01:00

bild: Esbe

Har många små planer och idéer nu för tiden... För bloggen alltså. Och för livet! Det känns häftigt. Det hände något och jag vaknade ur vinterdvalan! Samtidigt så är det en bit kvar, ut ur den.

Jag skriver på en uppsats, jag har inte alls kommit långt - är bara i startgropen. Har läst igenom föreläsningsanteckningarna från en föreläsning, och lyssnat på den efterföljande föreläsningen (behöver lyssna igen, men mer koncentrerat). Men jag känner ändå att jag är på väg! Antar att huvudet kommer att stångas blodigt några gånger, men bara någon hjälper en att lägga om såren, så ska det nog gå bra!

För att inte hålla människor på sträckbänken angående Studiecirkeln som vi drog igång förra veckan, så vill jag bara säga att det hittills uteslutande har gått bra. Nästa gång har jag huvudansvaret. Då ska det också gå bra! Jag vet vad jag har att göra i helgen... förutom att ringa upp minst en kompis, som jag borde ha ringt för länge sedan.

Ja, nu blev jag sådär lite lagom personlig igen - men ha förtröstan! Att gå in på min person mer än så här, gör jag knappast. Och jag tror heller inte att jag är mer intressant än så här just nu heller.

Grattis till babyn!

2012-02-02T23:25:00.001+01:00

bild: esbe.

Grattis till min bloggkompis Jenny med bloggen Hyperballad som fått en liten gosse! Må han få många glada dagar!

Frågor med personliga svar

2012-02-01T22:57:00.001+01:00

På bilden - jag.
bild: esbe.

Hittade en lista med frågor hos Mångmamma. Tänkte svara på dem, så att ni bloggläsare kanske känner att jag släpper er lite mer in på livet!

1. Var är din mobiltelefon? På skrivbordet.
2. Var är din andra hälft? Har ingen.
3. Ditt hår? Knut med hästsvans...
4. Din mamma? Sovandes.
5. Din pappa? Sovandes.
6. Det bästa du vet? Sång.
7. Din dröm i natt? Snurrig.
8. Din dröm/ditt mål? Påbörja och avsluta en uppsats.
9. Rummet du är i? 1700-talsstuk.
10. Din hobby? Pyssel.
11. Din skräck? Ensamhet.
12. Var vill du vara om sex år? Där jag känner mig hemma.
13. Var var du igår kväll? Hade föreläsning hos ett ungdomsförbund.
14. Vad är du inte? Bilmekaniker.
15. En sak du önskar dig? Ett torp.
16. Var du växte upp? Utanför Örebro.
17. Det senaste du gjorde? Sorterade papper och böcker.
18. Dina kläder? Varierande.
19. Din tv? Ingen.
20. Ditt/dina husdjur? Myror.
21. Din dator? Knädator.
22. Ditt humör? Bergochdalbana.
23. Saknar någon? att hålla i handen...
24. Din bil? Obefintlig.
25. Något du inte har på dig? Strumpor.
26. Favoritaffär? Blå band-affären.
27. Din sommar? Oviss.
28. Älskar någon? Ja.
29. Favoritfärg? Blå.
30. När skrattade du senast? I dag.
31. När grät du senast? I dag.

Pocketlistan 2010

2012-01-31T08:32:00.000+01:00

Ännu en lista från Ciccis bokblogg. Nu ska vi se om jag har bättre lycka med listan från 2010... Jag har ju haft ett helt år på mig! Texten nedan är Ciccis.

Här är listan över de mest sålda pocketböckerna under 2010 från Adlibris. Om ni vill kan ni kopiera listan och lägga in på er blogg eller under kommentarer i det här inlägget.

Markera med rött de böcker du läst
Markera med blått de böcker du lyssnat på
Markera med grönt de böcker du vill läsa.
Sätt ett gult X bakom de böcker du äger

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonasson, Jonas
Dyngkåt och hur helig som helst av Skäringer, Mia
Hypnotisören av Kepler, Lars
Tre sekunder av Roslund & Hellström
Den dubbla tystnaden av Jungstedt, Mari
Skynda att älska av Schulman, Alex
Igelkottens elegans av Barbery, Muriel
Höstoffer av Kallentoft, Mons
Först när givaren är död av Jansson, Anna
Borta bäst av Kadefors, Sara
Mamma, pappa, barn av Gerhardsen, Carinorta
I den innersta kretsen av Sten, Viveca
Lyckan, kärleken & meningen med livet av Gilbert, Elizabeth X
Svinhugg av Cedervall, Marianne
En förtjusande man av Keyes, Marian
Snabba cash av Lapidus, Jens
Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? av Simonson, Nisse X
Dödergök av Wennstam, Katarina
Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva av Heberlein, Ann
Utrensning av Oksanen, Sofi

Min text igen... Näe. Ingen bok har jag läst! Kan inte säga att det finns någon som jag verkligen vill läsa heller. Nä, det går väldigt dåligt för pockettoppen på adlibris! 2010 läste jag 9 böcker. Hm... Undrar hur 2012 kommer att sluta! Men jag gick ju i alla fall uppåt i statistiken!

Trevliga dagar

2012-01-30T20:00:00.000+01:00

Göteborg -07 (bild: esbe)

Har haft några trevliga dagar med besök av en kär väninna från barndomsstaden. Det blev en del promenader, bland annat en på sjön. Häftigt att isen är så tjock nu! Är jättesugen på att ta mig en skridskotur, kanske har en vän ett par jag kan låna. Det vore skoj, tycker jag! (Det är ju bara 16 år sedan jag åkte senast...)

Helgen avslutades med att jag var på en mycket trevlig fest. Gav bort en bok om orkidéer, som verkade uppskattad. Passade för övrigt bra när jubilaren hade fått så extremt många! Hoppas hon lyckas sköta om dem nu. Boken såg i alla fall trevlig ut och verkade lagom informativ för en nybörjare!

Ett tasseri!

2012-01-27T06:09:00.001+01:00

(bild: wikipedia - din tass i cyberspace)

Wikipedia har ett tasseri (lotteri på mänskospråk). Lotten kostar minst 30 kr, och hela summan går denna gång till stöd för kattkolonin i Fjärdhundra. Det som Wiki lottar ut är gåvor från människor och katter som vill vara med och stötta i olika sammanhang.

Jag tycker att det är viktigt med ett engagemang i både människor och djur och i egenskap av f d kattmamma, kattmoster och kattlåtsasmoster, vill jag stöda därför stödja denna insamling. Både genom att själv bidra med lottavgift men också genom att sprida några goda ord om välgärningen i sig.

Det känns som en väldigt bra start på dagen att upplysa er om detta!

Studiecirkel

2012-01-26T17:17:00.001+01:00

En ortodox kyrkobyggnad i Tjeljabinsk,
Ryssland. (bild: Esbe)

Om en alldeles liten stund ska jag återinträda som studiecirkelledare. Det är några år sedan sist, då handlade det om teckenspråk nu handlar det om ortodox kristendom. Jag är mer säker och bevandrad på det förra än på det senare, men vi är tre ledare så det ska väl bli bättre vartefter tiden går.

Och så hatar jag att presentera mig själv. Haha, sånt ska man inte erkänna. Men nu gör jag det: Jag vet inte vem jag är, inte över huvud taget, men jag börjar komma på små detaljer som att musik är ett intresse och att det är kul att skapa ibland. Men varför går jag denna utbildning? Varför leder jag studiecirkeln? Vad har jag gjort förut? Det finns många frågor att ställa till sig själv! Helst bör man väl finna svaren också. (Vad gör man om man inte finner dem?)

Jag hade nog inget mål när jag startade utbildningen, men nu har jag ett som kanske börjar ta form. Men jag vill inte prata om det, då kommer alla kommentarer om "jamen, har du tänkt på att..." och "kan du tjäna pengar på det" och så vidare... Men doh! Jag trodde alla hade förstått att jag inte tänker bli miljonär och den dagen den sorgen! Ja, det är nog en liten tagg som sitter i mig där. Och nu fick ni se den. Lite av min svaghet. Kanske en av orsakerna till att jag gömmer mig då och då.

Ps. Klart jag vet lite vem jag är. Det bara passade så bra att skriva så just där. I just "beskriva sig själv"-frågan, är det svårt att veta vem man är. "Upptäck mig!" är vad jag vill ha sagt till folk.

Skrivskolan 1: Bloggskrivande

2012-01-26T07:55:00.000+01:00

Mitt återkommande tema är bloggar och bloggande, jag ställer mig frågor som:

1. Varför bloggar människor?
2. Hur bloggar människor?
3. Vad är bästa sättet att skriva på? Alltså: Vad fångar människors intresse och hur?

Nu tänker jag med ojämna mellanrum försöka ge en liten skrivskola, med start redan nu med någon slags svar på frågorna ovan. Kom gärna med förslag på vad du vill läsa i Skrivskolan framöver!

Ur en diktbok som jag äger. (bild: Esbe)

1 och 2 kanske mer är filosofiska frågor som kräver sina svar utifrån, om inte specifika personer så, specifika grupper.

3:an är mer lättåtkomlig, på ett sätt. Vad fångar människors intresse? Ämnen som intresserar dem, förstås! Kan man intressera alla? Nej. Där kommer det specifika in, både från bloggarens och från bloggläsarens sida.

Intresset för fortsatt läsning tror jag kan fångas via några olika ganska enkla knep. Om ämnet väl har blivit intressant för läsaren är det dags för själva utformningen. Skriver man mycket text är det extremt viktigt att försöka "lufta" texten, alltså skriva stycken. Stora textsjok är ganska jobbiga, hur intressant ämnet än är.

Hur gör man styckeindelning? Jag brukar tänka tematiskt (vilket jag tror är det generella knepet, men jag går utifrån mina egna erfarenheter, utan att leta i böcker och andra skrivtips). Skriver jag ett allmänt blogginlägg får varje ämne minst ett stycke var. (Låt oss säga: dagens/julhelgens/morgondagens händelser.) Sedan kan ju julhelgstexten vara så pass stor att man ändå väljer att dela upp den i julafton, juldag och annandag.

Stor och liten bokstav, ha koll på de/dem, som/vilken/vilka/vilket, fast än/trots att/även om är också viktiga. Texten blir så mycket mer levande! Att dessutom kunna sätta ut utropstecken, punkt och frågetecken ger texten lite liv. Släng in ett eller annat kolon på rätt ställe, eventuellt ett semikolon, och du har en helt fantastisk text!

Det är väl ungefär det hela. Någon kanske har något tillägg, välkommen med dem i kommentarerna. Liksom synpunkter och filosofiska tankar över svaren på fråga 1 och 2.

Mina Liebster-bloggar

2012-01-25T12:58:00.000+01:00

En Liebster blog award.
Liebster betyder käraste.

Sprid vidare till fem andra bloggar

med färre än 200 följare,

som ger dig någon form av glädje att läsa!

Bloggen Leva: vara & tanke blir den första som jag utnämner. Lila jag, som bloggaren kallar sig, skriver på ett poetiskt sätt om livet, böcker och Gud. En blogg som jag tycker mycket om att läsa och som kan få mig att filosofera vidare själv.

Den andra bloggen som jag utnämner, Hyberballad, är författad av Jenny med många fina bilder och härliga små berättelser om dotterns bravader.

Blogg nummer tre blir Hemmamamman, som fixar till det mesta med sin uppfinningsrikedom. Födelsedagspresenter och julklappar är oftast återanvända, hon jobbar för att leva ett miljövänligt och ekonomiskt liv ur flera aspekter.

Fyran är Dumpster Grrl, som har imponerat på mig många gånger som en av dem som vågar vägra överflödet! Och som gör en hel del spännande fynd, av det ena såväl som det andra slaget!

Som nummer fem väljer jag Wikipedia - din tass i cyberspace. Jag vet ärligt talat inte hur många som följer bloggen, men med sina små kluriga och finurliga blogginlägg, kärlek till djur och omsorg om alla katter, främst de hemlösa och utsatta, så vill jag ändå ge detta omnämnande.

Ps. Mångmamma är den som gav mig möjligheten att sprida vidare denna award och hade någon annan gett mig den, så hade jag tilldelat den henne.
Vill också tillägga att valet inte var så enkelt, men det känns som att det för den här gången var de rätta personerna! (eller katterna)

LCHF-blogg

2012-01-25T08:23:00.000+01:00

Annika Dahlqvist är den välkända LCHF-doktorn. Jag följde hennes blogg i det gamla skicket, men när hon bytte orkade jag inte följa efter. Nu så tog jag i alla fall steget och klickade mig in där. En mycket snyggare blogg nu. Jag känner mer och mer hur det lutar åt Wordpress för min del.

Vad gäller LCHF går jag och längtar efter den kosten men det är svårt att komma in i den när man lever i grupp. Hur som helst rekommenderar jag att läsa Annika Dahlqvists blogg, för att få lite balans i allt man hör om kost.

Min första award!

2012-01-24T22:41:00.001+01:00

Tänkte gå och lägga mig då jag såg att käraste Mångmamma hade lagt in ett nytt inlägg, så jag bestämde mig för att först läsa det. Fick därmed möjlighet att gå och lägga mig med ett extra glädjeskutt i mitt hjärta! En award hade hon gett mig!

Nu bör jag lämna denna vidare, men trött som jag är så ska jag nog se till att sova först, för någon slags formulering vill man ju ha med. Fanns det några riktlinjer, undrar jag? Fast jag lämnar ju gärna vidare ändå, förstås!

Sådant här uppmuntrar ju på många sätt och blir en del i ett cv i bloggosfären.

Så här fint formulerade hon sig:

Mångmammas motivering till denna award:
Esbe, med sin nyfikenhet på själsliga, djupa och
filosofiska förhållningssätt, samtidigt som hon
alldeles nyligen startat en liten hobbybloggbutik!
Sådant måste ju bara gillas!

Fint dockhus

2012-01-24T16:25:00.005+01:00

Hos Lilla Katten finns ett otroligt fint dockhusbygge! Ville bara tala om det... =)

Pocketlistan 2011

2012-01-24T08:25:00.000+01:00

Denna lista har jag kopierat från Ciccis bokblogg. Precis just nu när jag skriver orden så vet jag inte om jag har läst någon av de mest sålda pocketböckerna under 2011... Snart vet jag, och ni! Allt nedan har jag kopierat från Cicci.

Här är listan över de mest sålda pocketböckerna under 2011 från Adlibris. Kopiera gärna listan och lägg upp på din blogg.
Fyra av böckerna var med på Pocketttoppen 2010 och det är: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, Dyngkåt och hur helig som helst, Igelkottens elegans och Mamma, pappa, barn.

Listan från 2010 kan ni se här.

Markera med rött de böcker du läst
Markera med blått de böcker du lyssnat på.
Markera med grönt de böcker du vill läsa.
Sätt ett gult X bakom de böcker du äger.

Den farliga leken av Jungstedt, Mari
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonasson, Jonas
En dag av Nicholls, David
Vårlik av Kallentoft, Mons
Sarahs nyckel av Rosnay, Tatiana de
I grunden utan skuld av Sten, Viveca
Niceville av Stockett, Kathryn
Flickan med snö i håret av Schulman, Ninni
Pansarhjärta av Nesbø, Jo
Tusenskönor av Ohlsson, Kristina
Drömmen förde dej vilse av Jansson, Anna
Paganinikontraktet av Kepler, Lars
Blodläge av Theorin, Johan
Vyssan lull av Gerhardsen, Carin
Den glömda trädgården av Morton, Kate X
En sannolik historia av Alvtegen, Karin
Dyngkåt och hur helig som helst av Skäringer, Mia
Mamma, pappa, barn av Gerhardsen, Carin X
Igelkottens elegans av Barbery, Muriel
Samlade dikter 1954-1996 av Tranströmer, Tomas

Nu kommer min egen text igen... Jaha. Det där var ju tragiskt... eller? Jag har i och för sig läst andra böcker, som inte står på den där listan. Jag läste 10 och 3/4 bok under 2011. Sarahs nyckel verkar spännande. Läste om den på adlibris i ett annat ärende (presentsök). Hm... Jag får ta och titta in 2010 års lista och ge er en uppdatering på den också, lite längre fram. Kanske nästa tisdag, så vet man att man har ett blogginlägg täckt även den veckan. (Nya tag med bloggen... ett försök!)

Har du läst någon av böckerna? Någon som du rekommenderar? Något annat i läsväg som du rekommenderar?

Ombloggad vän

2012-01-23T12:19:00.002+01:00

Jag sitter och kollar runt bland en massa bloggar, snubblar in på Kyrkkaffe-bloggen och hittar ett inlägg om min vän Birgitta Arnlund och det arbete som hon och hennes man gör i Kenya. Gå in och läs, för den artikeln ger bra information och det blir nog en hjärtevärmare för den som läser!

Birgitta och KeA har bland annat varit med och styrt i ett skolbyggnadsprojekt, sett till att mat har funnits även under loven åt barnen och hjälper till att få människorna under vård när de behoven uppstår.

Här finns information om hur du kan hjälpa till att bidra till dockorna!

Handla för livet

2012-01-23T10:51:00.000+01:00

Handla för livet hittade jag via Skaparsstigen. Tidigare har de samlat in pengar för Afrikas horn, nu har de gått över till att samla in till Barncancerfonden.

Så här presenterar de själva sidan:

Vill du göra en insats? Gillar du handgjorda saker och att shoppa? Då har du kommit rätt. Tillsammans försöker vi ge barn lite extra hopp. På denna sida kan du handla hantverk från helt vanliga människor som vill ge lite extra. Genom att handla ger du också. Pengarna går till välgörenhet. Just nu är det Barncancerfonden som tar emot gåvorna. Varje vara ligger max en månad så det gäller att passa på. När den är såld tas inlägget bort.

Bloggfunderingar

2012-01-23T08:38:00.000+01:00

(bild: Esbe)

Hur ska jag få fart på den här bloggen? Jag vill "vara duktig". Jag vill ha ett engagemang. Har så enormt många drömmar, tankar och idéer och jag vet att allt inte kan infrias, men det vore ju skönt om man kunde få fart på något.

Hur som helst... Jag har bestämt mig för att lägga ner Facebook på obestämd framtid. Först var det bara en tillfällig facebookfasta, men nu utan det så känns faktiskt livet lite bättre. På något underligt vis.

Ett sätt att hålla den stadigt rullande är att försöka återinföra tanken med att schemalägga inlägg om jag redan har skrivit ett för dagen. Nu har jag gjort det. Så när du läser detta är det skrivet igår, men jag misstänker att jag fortfarande ställer mig samma frågor.

Vad ska jag skriva om? Vad vill ni läsa? Och hur får ni läsare till era bloggar? Varför har jag "bara" 6 följare, när så många andra verkar ha så många? Tips? Tankar kring detta?

Friganer, ekonomi och mathållning

2012-01-22T15:56:00.002+01:00

Kanske en friganomelett? (bild: Esbe)

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jag uppskattar friganer! Det har till och med hänt att jag har haft friganmat i kyl och frys - tack vare mina kompisars frigankompisar. I somras dumpstrade jag själv ägg! (Råkade gå förbi en affär med mycket synlig soptunna, några trasiga ägg men de flesta hela - tror det blev 16 stycken sammanlagt och frukost i en vecka! Och en sockerkaka, om jag inte minns helt fel...)

Ganska ofta undrar man ju vad vi håller på med här i världen, läs detta friganinlägg där en person vittnar om insamling av produkter för mellan 1000 och 8000 kronor i månaden! Så finns det de som svälter... Ja, inte för att man ska ha dåligt samvete för att man bor i Sverige och har vänner som skulle komma med matkassar i värsta fall (typ, om Socialen inte skulle hjälpa en) men det är fruktansvärt att se hur så mycket mat bara slängs.

Just nu bor jag i något slags kollektiv. Jag har bestämt mig för att så lite rester som möjligt ska slängas. När något har stått lite för många dagar i kylen för att jag ska tro att någon tänker använda dem, då äter jag upp dem. Av ekonomiska, ekologiska och samvetsskäl.

Igen tänker jag att jag kanske skulle leta reda på någon dumpstrarkompis här i området. Folk får tycka vad de vill, men det känns som att det mycket väl skulle kunna vara en del av min livsstil och som jag dessutom gärna skulle stå för.

Bookmooch

2012-01-20T13:49:00.000+01:00

Hallå alla glada, ledsna och ni mittemellan! Här kommer ett kort inlägg... Jag är medlem i Bookmooch, är det någon mer av er som läser som är det? Ska vi bli vänner där? Lättare att se om någon har en bok man vill ha (jag gillar i alla fall att gå in i folks listor och titta, gärna vänners). Annars kanske ni bara vill gå och se om ni vill ha någon av mina böcker? I så fall finner ni min just nu väldigt korta lista på http://bookmooch.com/m/inventory/esbe

Bok om depression

2012-01-17T15:37:00.002+01:00

Jag vet inte om jag blir en av de 15 första som får "Ut ur mörkret - en bok om depressioner" av Miki Agerberg. Men kanske... I så fall är det sajten 1000glada som ger mig en bok om depression för att jag har bloggat om den.

Dessutom behöver samhället upplysas om psykiska sjukdomar, hur de ser ut, hur de påverkar och att ambulansen för den psykiskt sjuka inte är mindre viktig än för den med hjärtinfarkt.

Rädda Södertälje Katthem!

2012-01-09T15:17:00.001+01:00

Bortglömda drömmar

2012-01-09T15:04:00.001+01:00

Sent i höstas blev jag påmind om en av alla mina bortglömda drömmar. Drömmar som försvann med sorg och kanske ett försök att bli som alla andra verkar vilja att jag ska vara, i stället för att vara den Gud och jag vill att jag ska vara. Det har vaknat något i mig. Ett positivt: "Kan dom så kan jag!" - ingen avund, ingen prestation, bara en liten påminnelse till mig själv om att saker inte alltid behöver vara krångliga om än fyllda av kamp. Såsom livet alltid kommer att vara. För vem vill sitta inlåst i ett rum för alltid och bara laga sina håliga strumpor?

2012-01-08T22:07:00.000+01:00

Det är nytt år.
Jag har firat min första jul som ortodox. Men det är min andra ortodoxa jul. Så kan det gå! En vit jul bleve det också. Hur trevligt som helst! (Dock är bilden från en annan tid och annan plats. Men min och en utav alla mina jag-är-glad-för-snö-stunder!)

Hur tänker jag mig 2012? Att avsluta min utbildning, eller i alla fall komma ytterligare en bit på vägen i den. Ha lite koll på vilka kläder och vad för kläder som hamnar i min garderob. Hur mycket jag betalar för dem, om de är någon form av gåva eller om jag lade ner pengar på dem. Jag brukar alltid förfasas över hur mycket människor handlar kläder för, så jag måste se om jag har rätt i min förfasning, eller om jag måste vika mig och säga att jag hör till mängden. Jag tillhör inte dem som så ofta köper kläder för köpandets skull, jag köper dem dessutom helst i andrahandsbutiker när jag kan. Eller på rea. Och använder dem tills de faller isär.

Min inspirationskälla denna gång? Mångmamma! Får väl se om jag har någon slutårsrapport - påminn mig! (Om jag har bloggen kvar... jag pratar ju jämt om att ta bort den!)

Inför årsskiftet...

2011-12-30T00:06:00.000+01:00

Jaha. 2011 är nästan slut. Jag mer eller mindre lämnade bloggandet men tänkte att jag tar ett varv nu såhär i de sista dagarna.

Om jag får ge ett enda lästips inför kommande år, så är det Starkare än hatet.

Detta har varit ett minst sagt speciellt år. Alla år har väl i och för sig sina egna unikheter, men jag har tagit lite annorlunda beslut och nu ser jag fram emot ett år med kanske ytterligare annorlunda beslut och garanterat en resa som jag inte hade räknat med att göra. Men mer om det i framtiden (kanske)!

Ett litet extra hjärta vill jag lämna i skriven form till Mångmamma för att hon har tagit sig tid och skriva kommentarer till mig ibland, trots att jag själv inte har varit så frekvent. Hon har också tagit ett speciellt steg och startat en egen bloggbutik! Det tycker jag är kul!

Livet är en potatis!

2011-11-02T14:20:00.001+01:00

Insikten om att folk man känner läser kanske får mig att dra öronen åt mig en aning. Samtidigt så var det ett beslut jag tog redan från början, att låta dem som vet vem jag är veta det jag skriver här. Om de kommer förbi och vill läsa. (Och om ni som läser känner mig irl, så kan ni ju tala om det, så vet jag.)

Men det är svårt att lägga ner, som ni som är mina bloggföljare har hört mig orda om innan. Detta har också skapat relationer. Och jag är van vid internetrelationer. Jag har haft internet i 16 år. Min familj var nog de första, i alla fall bland de första, i min klass att ha internet. Det var coolt och bra då. Det enda coola med mig, vid den tiden.

Jag försöker tänka till. Vem är jag? Var är jag? Nu? Om 10 år? Jag tror inte att jag vill sitta framför datorn då. Hur livet än ser ut. När jag var 20 hade jag nog tänkt att jag skulle ha ett par ungar som sprang runt mina fötter i den här åldern. Nu är det inte så. Jag behöver tänka om. Tänka till. Jag vill ha ett mål, som jag ser att jag har uppnått, redan om 1,5 år. När jag fyller 30. Naturligtvis inte det slutgiltiga målet. Men jag tror att människan mår bra av mål och delmål. Hon mår bra av att tänka till, lära sig att stå upp för den hon är - både det som hon gör fel och det som hon gör rätt. Jag tror att hon mår bra av att be om förlåtelse och försöka att aldrig mer göra om det som hon gjorde fel. Och på något vis mår hon nog också bra av att misslyckas ibland. Det är på smällarna som vi lär oss, eller som uttrycket säger "Det som inte dödar härdar" - krasst, men väldigt sant.
Man kan koppla det till en själslig död likväl som en kroppslig.

Hur reser man sig upp ur det djupaste djupet? När allt annat har kraschat? Och NÄR har allt annat kraschat?

Följande ekvivokation tyckte jag mycket om när jag var yngre, och jag hävdar fortfarande att livet är en potatis!

Livet är en strid.
Striden är en kamp.
Kampen är en häst.
Hästen är en dragare.
Dragaren är ett stadsbud.
Stadsbudet är en knöl.
Knölen är en potatis.
Alltså är livet en potatis.

Charlie är en nygammal vän

2011-10-29T11:49:00.005+02:00

För några veckor sedan var jag på ett föredag som hölls av Charlie Söderberg. Det ingav mig mod att ta tag i en sak som har legat och gnagt i mig (var bara tvungen att hålla konferens med min syster i telefonen en tusende gång efter det... sedan tog jag tag i allt!).

På det föredraget så uppmärksammade Charlie sådant som de flesta har i sitt medvetande att det är värt att tänka på, men kanske inte engagerar sig så mycket i (tyvärr). Bland annat så påminde han om att även passiva inomster är inkomster. (Till exempel räntan på bankkontot.) Något som jag egentligen haft länge i bakhuvudet, så jag började titta runt bland mina konton. Räntan på sparkontot ger mig nästan en femtilapp extra i månaden! Nåja... det gjorde den ända tills jag var tvungen att nalla av pengarna (vilket jag har räknat med att jag kommer att behöva göra).

Faktum är, att min snäva ekonomi till trots så ser jag att jag i alla fall har något enda litet som ökar en aning. Det är inga stora förtjänster, men det är i alla fall något. Därför blir jag mer och mer bestämd över att även pengar som jag får rakt i handen åtminstone ska sättas in på ICA-kortet under tiden som jag inte använder dem. Något öre extra blir det och hundra ören är en krona.

Nåväl. Jag har blivit inspirerad av Charlie många gånger via Lyxfällan. Visst har jag också reagerat på folks sätt att hantera pengar. VAR FINNS ansvarstagandet?

För egen del kanske jag tar FÖR MYCKET ansvar. Det är inte alltid så lätt att unna sig själv det där extra (och då menar jag inte en godispåse, utan att spara ihop till, och göra, roliga saker).

Hur som helst. För en gångs skull gör jag något jag vill för mina hårt ihopsparade pengar. Jag går en utbildning som jag tror kommer att ge mig en bra grund för återstoden av livet. Kommen till utbildningen har jag fått börja lära känna fina människor, både bland medstuderande och lärare. Och det är värt varenda krona, varenda tår och varenda kamp! För inte är det alltid lätt, men vem katten sa att det skulle vara det?

Väldigt kort

2011-09-30T22:08:00.003+02:00

Så många tankar, så lite tid!

Jag har lärt mig så mycket på bara några få veckor. Om mig själv, om andra, om allt.. Så känns det.

Just nu sitter jag där jag sitter, i barndomsstaden på det sedvanliga extrajobbet och jag trivs. Skrattar lite tillsammans med arbetskamraterna åt missar som har gjorts. Sådana som kanske inte är roliga vid första upptäckten, men som med tiden kan tas med en klackspark. Så fungerar den värld som jag jobbar i. I går som är i dag spelar ingen roll, för i dag är i morgon... på något underligt vis... :)

Det snurrar av allt nytt och en massa gammalt, som liksom ska försöka falla på (ny) plats... Jajemän!

Men jag kan inte sätta fler ord än så...

Önskar allt gott för er som läser.

Blodgivning

2011-08-09T17:46:00.003+02:00

Det enda som är fysiskt högt på mig i dag är mitt järnvärde: 136. Det bästa resultat Sjukhusets blodlämnaravdelning uppmätt på mig under mina blodgivarår. Gissa om det känns bra? =)

För kort natt och blodlämning är dock inte en bra kombination, speciellt inte om man ska jobba sedan ... Det är bara ett tips till er andra!

www.geblod.nu

Möten

2011-08-03T19:43:00.003+02:00

Försöker få ihop allt. Är rätt slut av sommarens runtflyttande (flytt från lägenheten för ett års uthyrning och därpå minst två boenden innan jag når det slutgiltiga för kommande studieår).

Jag orkar inte planera överdrivet mycket. Jag lägger allt i Någon annans händer. Och så träffar jag på människor spontant och det känns så otroligt meningsfullt att vi möttes just där och då. Inget mer som behövs, än att bara vara och sedan skiljas åt för att kanske mötas någon gång igen.

För övrigt faller saker och ting faller på plats. Sådant är skönt.

Hjälp Afrika!

2011-07-21T21:25:00.002+02:00

Aftonbladet.se har samlat en fin lista på hur man kan skänka olika summor till olika hjälporganisationer för att hjälpa de katastrofdrabbade i Afrika. Listan finns en bit ner på denna sida.

Nu på Bloglovin

2011-07-18T10:24:00.000+02:00

Följ min blogg med Bloglovin

Tar min blogg mot högre höjder ;)

Fulbloggning

2011-07-18T10:20:00.001+02:00

Linda Skugge skriver hela tiden om att hon "fulbloggar". Eller alltså, hon påpekar att hon fulbloggar när hon gör det. Är det sådana här små, onödiga inlägg om i stort sett ingenting, bara för att synas lite extra i folks blogglistor?

I så fall är det vad jag gör nu ;)

Ensam svensk

2011-07-17T19:58:00.004+02:00

Jag var den enda etniska svensken i kyrkan idag (så vitt jag såg, men om det hade varit någon mer där hade jag nog lagt märke till det). En upplevelse! Blev väl omhändertagen från första till sista steget i byggnaden. Sådant gillas skarpt! "Du måste komma varje söndag när du är här i sommar!" var den ena trevliga kvinnans kommentar. Så rar. "Absolut!" sa jag, men tänkte att det måste bli om jag orkar.

Dessutom tyckte de kvinnor som jag pratade med att jag var modig som gick dit alldeles ensam. Men sanningen att säga: Jag har alltid känt en dragning till den stora byggnaden och nu har jag en anledning större än någonsin förr att ta mig dit. För även om jag älskar de sammanhang jag kommer ifrån, så inser jag att just nu är det inte platsen jag bör vara på. Jag bör vara på den plats där jag lär mig saker från den kyrkliga tradition som varit med och lagt grunden för alla andra kyrkliga traditioner (för/tillsammans med den Katolska kyrkan såväl som för den Lutherska kyrkan och alla därefter komna/kommande).

Kyrkan ger kraft och vila, även de gånger man inte förstår mer än "amin" (amen) och "mor" (helige/sankt, uttal: /måår/) och kan skymta något som påminner om grekiskans "Kyrie eleison" (Herre, förbarma dig). Så upplever jag det. Och många med mig. Ger jag min tid åt Gud, ger Gud något tillbaka till mig. Förutom allt det som Han ger i vilket fall, ty Han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. (Matt 5:45)

Skrivande

2011-07-14T09:18:00.002+02:00

Läser Linda Skugges blogg (i bokform) och tänker "Jag kommer aldrig kunna skriva sådär som hon gör". Då menar jag inte i sättet eller så, det klarar jag nog. Men alla bloggare verkar så himla uppdaterade hela tiden och de har tusen miljarder läsare. Linda Skugge är nu Linda Skugge, jag är... jag. Kanske är jag för snäv i det jag skriver (?) eller för spridd (?). Tankspridd i alla fall...

Läste några utkast till en bok igår. Jag tror att den kommer bli riktigt bra! Jag kan inte säga så mycket mer än så och att det kommer att dröja ett tag tills den kommer ut. Men jag blir stolt och glad över att se den, ska jag säga.

För övrigt så undrar jag vad som gör att jag gillar böcker i den stil Håkan Nesser skriver dem (i jag-format/berättarformat) och inte i, nästan, dialogform? Ni vet, böckerna där konversationerna bygger boken, med ett inkast av "Hon såg mannen i den röda tröjan med barnvagnen en andra gång och tänkte:..." Och vid punkterna kommer alltså "prat"-grejen igen. Jag kan i och för sig tycka att böckerna som sådana är bra, men sättet de framförs på kanske jag har mindre lätt för. Jag får liksom sega mig igenom de böckerna. Vilken författningsvariant föredrar ni?

Självförtroende och framtidshopp

2011-07-12T21:34:00.004+02:00

"Det här är jag bra på!" sa jag i telefon till en f d kvällskursare. Wow! Vågar jag säga sådant om mig själv? När hände det??? Det är väl inget som går från en natt till en annan, men jag tror att den här bruden verkligen börjar hitta sig själv och framför allt börjar hon tro på sig själv! Att h*n råkade tro sig ha samma förmåga är antagligen bara möjlighet till delad börda, istället för att axla vissa saker själv.

"Den som söker finner", säger man ju också. Saker och ting faller sakta på plats. Det verkar som att det kanske blir lite enklare med finansieringen i höst än vad jag riktigt vågat (vågar) hoppas på. Dessutom kanske det har öppnat sig lite för en inkomst i alla fall. Det gör mig inte superrik, men många bäckar små (och mer än Tradera eller Bokbörsen - även om de säkert också kommer att göra sitt till).

Sen fortsätter jag väl jaga gratiserbjudanden. Igår fick jag ett par gratis trosor hem i brevlådan (jepp - helt gratis, utan att ens behöva betala för portot). Väntar även på tejp från Scotch. Och så har jag några kuponger på yoghurt och färsk pasta att hämta ut. Det känns ju också fint!

Stolt, nöjd och glad!

2011-07-06T11:12:00.002+02:00

"Jag skryter om dig titt som tätt, bästa TSP-läraren jag stött på, har haft några stycken nu!" Kan man bli gladare eller? Tänk att springa på en av sina deltagare på studiecirklar man haft och som säger detta! Blir alldeles varm i hjärtat och nöjd och glad och stolt! Kan jag göra så att någon säger en sådan sak? Tydligen!

En svala gör ingen sommar

2011-07-02T09:46:00.003+02:00

Just nu läser jag boken Yarden av Kristian Lundberg. Den är riktigt bra men inget som man plöjer alltför mycket i taget. (Men ofta och lite.) Den är inte så tjock, men den har INNEHÅLL. Något säger mig att författaren har skrivit fler böcker (omdömena på baksidan). Jag vill gärna läsa fler!!

Och ja, någon rubrik var jag ju tvungen att ha för detta lite allmänna inlägg. Jag sitter här och tänker att jag bör ta vara på de lediga stunderna, så målet är att vakna upp på dagarna och tänka "vad vill jag ha gjort idag". Det behöver inte vara något energikrävande. Det kan vara att läsa ett par kapitel, men det kan också vara att äntligen införskaffa en ny bh (det behövs!!) och regnbyxor (som behövs ännu mer!!).
Hur gör ni andra egentligen? Folk verkar så strukturerade och gör så mycket (även om det bara är infallet att göra en picknick). Jag tycker att jag aldrig kommer mig för någonting. Hur motiverar man sig? Är det just det där att plocka fram blocket och tänka Vad vill jag göra idag?

Dessutom funderar jag över något helt annat... Jag har köpt en oparfymerad hudsalva: Varför luktar den så skarpt?!

Alla dessa saker!

2011-06-21T21:46:00.002+02:00

Idag kastade jag saker som var lite mer emotionellt jobbiga faktiskt. Och några saker hamnade ändå i en kartong som ska ner i förrådet. Nåväl - man kan inte tvinga sig själv att klara varenda liten detalj på en gång. Det är tillräckligt svårt att få livet att bli enkelt under kommande 12 månader. (Tro mig! Hm... måste man inte ha en sån, en sån och en sån? Nej, det måste man inte! Och inte fick det plats heller!")

Skräp!

2011-06-20T09:05:00.003+02:00

Jag undrar vad som hände med mig i fredags kväll... Efter att ha suttit och snackat med en kompis under ungefär en och en halv timme (exklusive det vi hann att säga när vi bar möbler och kartonger) så slängde jag fem pärmars anteckningar i pappersinsamlingen, pärmarna (alla utom två som jag sparar inför hösten) hamnade i ge bort-högen... Och nu har jag börjat gå lös riktigt rejält på allt annat också. OCH jag har tänkt om vad jag ska ta med i höst, vilket leder till att även de lådorna packas om... Jag vinkar adjö till fler saker ;)

Har också en väska som jag hoppas jag ska kunna ta med mig till nästa plats. Om jag lyckas få det jag ska ta med mig till bara två kartonger (+ en trunk med kläder, lakan o s v) ska jag få ta med mig den. Den innehåller sådant som jag tänker att jag ska kunna sälja för en liten extra inkomst under hösten. Kanske inte så mycket att förlita sig på. Men varje intjänad krona är en intjänad krona!

Konsumtion

2011-06-18T21:06:00.002+02:00

Förut höll jag på att skriva ett långt inlägg om konsumtion och om hur vi har gått över från att köpa till att hamstra varandras grejer istället och jag ville också ha sagt att vår prylhysteri inte är bättre för våra själar - men kanske mer okej gentemot miljön nu.

Sen kom jag till Willy:s... De hade ett billigt moppset där - 35 kr. Jag har inte tid att vänta på att det skulle dyka upp ett moppset på något annat sätt. 35 kr är en fantastisk summa! Och den kom i rätt tid... Jag var beredd att hosta upp en hundralapp eller två.

Nu kommer den att användas en gång och sedan antar jag att den hamnar i källaren, om inte mina hyresgäster vill låna den ihop med dammsugare och lite annat. Det vore ju praktiskt... trots allt, om de vill ha de grejerna i städskåpet!

Har lagt ut en annons på ilovegratis.se också. Ska försöka lägga in nån bild sedan också. Tänkte dock att det är en bra idé att börja nånstans... Bilden kan jag lägga upp när jag har lyckats ta en som får med alla sakerna... Eller några av dem i alla fall!

Lite miljöbabbel... eller nåt.

2011-06-17T14:13:00.004+02:00

Det känns sannerligen underligt! Jag har lyckats packa ner det mesta av mitt bohag i betydligt färre kartonger än förra gången. Har jag verkligen lyckats göra mig av med SÅ MYCKET?! Visst... Jag är inte klar än, men... det blir även några pärmar färre. Min scanner äter glatt sida efter sida och så gör pappersinsamlingen... undrar om det märks någon skillnad i år? Färre inköpta papper och fler i pappersinsamlingen? (Jag menar i Rikets beräkningar, inte mina egna.)

Sedan jag var ganska liten har jag önskat rädda varenda liten kvist. Jag minns hur jag sa till mormor om "fnaset" som blir efter papper som man rivit loss ur kollegieblocket, som jag la i hennes pappersinsamling:

Nu har jag nog räddat en liten gren i alla fall!

Så kan jag komma på mig själv att tänka fortfarande. Jag vet inte hur folk ser på den tanken. Men visst är det lite så ändå? Att man hoppas att nu räddade man något, när man lägger det där gemet eller pappersbiten i rätt behållare?

Det är roligt att sortera! Och det är roligt med ställen där man kan lämna grejer som andra får bli glada för istället! Igår lämnade jag iväg tre papperskassar (glömde en hemma... men då har jag ju något till nästa torsdag) och kvinnorna som plockar upp grejerna såg till och med nästan lyckliga ut när jag kom!
Själv hittade jag en kjol och en EP. Men det är ju betydligt mindre och betydligt färre än det som jag kom med!

Natt-spamming

2011-06-14T23:59:00.005+02:00

Okej, jag vet. Det är mitt i natten och jag spammar min egen blogg med onödiga och trista inlägg! Men ni ser ju redan att tisdagen gått i överraskningarnas och glädjeämnenas tecken och jag vill samla dem här!

När jag kom hem och satte mig och såg över mina mail såg jag att det var bud på ytterligare två av mina Tradera-auktioner och att en var färdig och med 100%-ig vinst för min del (Tradera hade åter ett erbjudande om en annons utan krav på provision).

Nu när jag har funnit ut hur Tradera fungerar så är jag rätt så nöjd med att ha kommit igång med försäljningen. Visst, jag tjänar inte många kronor på det jag säljer, men många bäckar små heter det ju!

Är definitivt osäker på hur jag kommer ha det i höst, om jag har påstått att jag har haft lite pengar innan så misstänker jag att det är inget emot hur det kommer att vara om nån månad (å andra sidan kan man ju få överraskningar, uppenbarligen!). Därför känns det bra att hitta en alternativ källa till åtminstone en mindre inkomst. Det kanske kan finansiera ett och annat stämpelkort på t-banan, eller till en bit extra festlig mat då och då (misstänker att det blir många linser och krossade tomater - och nog för att det är gott, men kanske lite tjatigt i längden).

Apropå pengar fick jag en presentcheck på 50 kr från Gratisbio idag (tisdag)!

Vinst!

2011-06-14T23:01:00.003+02:00

Tjoho! Jag har vunnit världens bästa spel: Alfapet! (Tack Gud för att du har gett mig en tankeförmåga med logik och räknekunskaper i kombination!) Det blir bara det tredje exemplaret i min ägo... Jaja, jag säger då det ;)

Tilläggas bör väl att ett är från när jag var betydligt yngre och säkert saknar en eller annan bricka och att det andra är magnetiskt (för bilresor och sånt) så nu får man väl hoppas att det är en tredje variant då... När ska det spelas? Regniga kvällar i höst, när jag inte matdyker eller pluggar, med en kopp te och dem jag bor med... Det låter som en bra idé!

Snabba svar!

2011-06-14T14:28:00.001+02:00

Grubblade över var jag skulle göra av min mycket stora tavla. Dagen därpå frågade en kompis: Du råkar inte ha någon stor tavla eller något som man kan hänga på väggen? Snacka om flyt!

Internetförsäljning

2011-06-11T11:40:00.006+02:00

Tittar på Bokbörsens sida och inser att sedan jag började annonsera ut en del böcker där så har antalet ökat markant, kanske inte så mycket på grund av mina annonser men...

Då var det ca 1,6 miljoner bokannonser, nu är det inte långt kvar till 1,7 miljoner! Det känns lite skrämmande, om man tänker på att man själv vill få böcker sålda. Men å andra sidan så har de flesta svenskar fler än en bok i sin ägo, så det kanske inte är helt omöjligt att bli av med de i dagsläget cirka 20 jag har placerat där. Och några cd-skivor. Faktum är att även det antalet har ökat drastiskt.

Har svenskarna tröttnat på att äga eller har också vi drabbats av den ekonomiska krisen? Eller bara drabbats av miljötänket, att dela med sig av det man själv har (fast i kombination med ekonomi)? Även Tradera påpekar att det säljs och annonseras som aldrig förr hos dem.

Frågan man kan ställa sig är dock: Hur länge ska man försöka innan man ger upp annonserandet?

(bild från www.fotoakuten.se)

Out of service

2011-06-05T18:14:00.004+02:00

Bilden tog jag när jag var i Dublin förra året (ganska exakt ett år sedan idag, faktiskt). Den är tagen utanför en kyrka (kanske katolsk, jag minns inte så noga, den kanske kan vara anglikansk också).

Och nu är det dags igen. För England. Om ett år kanske ni får se en bild eller två därifrån ;)

I morgon är avresedagen för fyra dygn på den brittiska ön. Det ska inte shoppas, det ska inte härjas... Nej, det ska inhämtas kraft och styrka och levnadsmod (det sistnämnda kom tillbaka lite grand, den där nedstämdheten under ytan har börjat ge med sig - äntligen).

Återigen vill jag bara understryka att jag är intresserad av att få något att göra de två veckorna före midsommar och från mitten av augusti som funkar utanför kontorstid men som gärna går att sköta hemifrån, eller som rör sig om en helg då och då - korrekturläsning till exempel.

På återseende om några dagar...

Du ska få en dag imorgon

2011-06-01T08:29:00.003+02:00

Blev alldeles rörd när jag läste att min blogg blivit utsedd till Veckans kvinnliga blogg hos Mångmamma. Det är fint och jag borde säkert passa på att skriva något extra klokt och vist eller informativt eller... Men nej, utnämnandet kommer inte kunna stiga mig särskilt mycket åt huvudet (sagt med en liten glimt i ögat) eftersom jag inte vet mer att skriva än vanligt (i stort sett ingenting).

Men en sak vet jag, nyss lagt märke till det så pass att jag kan skriva ner det (och bli aningen mer personlig än vanligt ;) ), dela det med er andra och (förhoppningsvis) i hjärtat komma ihåg det för framtiden:

När saker och ting går emot och det känns som att absolut ingenting (trots att man vet att det inte är sant) går med en, då dyker det plötsligt upp små ljusglimtar. En före detta kund som ger en en kram, en annan som säger uppskattande ord eller en vän som följer en till tåget och "tvingar" sin skjuts att hämta upp där.

I ärlighetens namn känns det som att all luft har gått ur mig under de senaste veckorna och att nås av orden "Imorgon är det DIN tur!" kom i rätt tid. Och jag påmindes om denna refräng:

Du ska få en dag i morgon som ren och öppen står
med blanka ark och nya kritor till,
och då kan du rätta till'et som du gjorde fel igår,
och så får du det så gott i morgon kväll.
Och om du inte klara det och allt känns lika trist,
så ska du höra suset över furorna som sist:
Du ska få en dag i morgon som ren och öppen står
med blanka ark och nya kritor till.

(och morgondagen skymtas allaredan)

Saker

2011-05-27T22:14:00.004+02:00

I området där jag bor finns det ett par-tre rum, i Hyresgästföreningens regi, där man kan lämna in saker och se om det finns något åt en själv. Jag hittade naturligtvis två böcker i ett av rummen (jag som försöker göra mig av med saker) men å andra sidan fick mina gardiner ett nytt hem på en gång och de andra sakerna kom ut på hyllorna. En papperskasse full med saker BORTA! Och böckerna kan jag läsa och sedan lämna vidare.

I sommar blir det ryska, nytestamentlig grekiska och svensk historia. Jahapp! Skönt att veta vad man har att göra de timmar som man inte är på det sedvanliga sommarjobbet.

Och imorgon får vi se hur mycket Tradera-arbete jag får. Om någon mer av mina auktioner kan komma att gå i lås kanske...

Söker jobb

2011-05-24T10:35:00.006+02:00

Någon som har ett korrekturläsarjobb åt mig? (Gärna som jag kan ta med mig dit jag går och inte behöver sitta fast på en plats, men det går bra på en tidning också.)
Har läst lingvistik under cirka två år och är språknörd i största allmänhet.

Om inte, så har jag en gedigen lista på vad jag kan mer:

Jag har läst svenskt teckenspråk och kan det bra, kan engelska minst lika bra som teckenspråk (om inte bättre, har läst akademisk litteratur på engelska) och mitt modersmål är svenska.

Annars kan jag många andra saker också. Jag har jobbat på dagis ("svensktalande" och "teckenspråkligt"), med hemstädning, jag har monterat sidor i Indesign och lär mig snabbt så jag kan nog redigera dem också ganska snabbt efter genomgången inlärning. Eftersom jag jobbar på en tidning under somrarna (sedan 2003) och andra tillfällen (t ex jular) så vet jag också hur det fungerar på en tidning.

Jag har varit och är ledsagare åt människor med olika funktionshinder, kontaktperson och övervakare (träffat en person med jämna mellanrum). Jag har arbetat som kolportör/tidningsutdelare på stan, delat ut reklam för Svensk Direktreklam. Jag har suttit i växel.

Något som var riktigt kul var att vara cirkelledare för teckenspråkskurser (två för nybörjare och en fortsättningskurs). Och så har jag hållit på med hemförsäljning av ljus och inredning.

Dessutom har jag varit ledare på olika typer av läger (kyrkliga såväl som teckenspråksläger för barn och föräldrar). Jag har också varit scoutledare och söndagsskolledare. Jag har under ett halvårs tid haft ansvar för att sköta fika och göra mailutskick för en församling. I en annan församling har jag haft ansvar för att trycka upp informationsblad.

Jag gillar växter, djur och musik. Och så brukar jag få beröm för min glädje och mina bakverk.

När jag själv har flyttstädat och när jag har hjälpt mina kompisar att flyttstäda så har städningarna alltid blivit godkända.

Gratulation

2011-05-22T09:36:00.003+02:00

Telefonen ringer igen:
- Kliv ut på balkongen! Du ska få en musikalisk gratulation!
- Eh... ok... [...] Jaha.. Men jag ser er inte!
Telefonringaren går några steg utåt.
- Ok, nu ser jag dig!

Och så händer det...

Tur man har lite sinnesnärvaro och alltid mobilen i högsta hugg ;) Första och enda (?) gången som Amazing grace spelats på säckpipa i mitt område!!

Livet...

2011-05-20T19:26:00.005+02:00

Nu är jag av med Tradera-oskulden också ;) Har lagt upp ett objekt där.. Ska bli spännande att se hur det går, men kan ju vara bra att passa på när de har en kampanj där de bjuder på provisionen!

En kompis adopterade en av mina växter - hjärtan på tråd. Skönt! En sak mindre att grubbla över... För jag ska visst flytta ett tag igen. Bara tillfälligt, men ändå. Då kan jag INTE ta med mig hela bohaget! I och för sig har i stort sett det mesta fått plats på 16 kvm förut, men jag tänkte testa hur det är att leva lite mer sparsamt med möbler och saker - ett år borde man väl klara?!

Nu måste jag engagera mig i hemmet lite.. Det ska visst komma folk imorgon och på söndag och på måndag...

Kreativ!

2011-05-18T19:30:00.004+02:00

Det händer att också jag är kreativ! Jag ville ha lite fina lådor till min Expedit-bokhylla, men jag tycker att det är lite onödigt just nu att lägga ut pengar på fina lådor... Så kom jag på att jag har kartonger som jag kan fixa till lite och ha dem att sortera i, så länge. Det blir enkelt, men enhetligt och ganska snyggt. Ser dock att mitt kollage kanske inte är det bästa som sett världens ljus... Får arbeta på det för framtiden!

Just nu har jag gjort i ordning två lådor, eftersom det var så många som jag haft åtkomliga (tömda, med andra ord!). Den ena har jag fyllt med böcker och cd-skivor som jag försöker få sålda och den andra... håller jag på att fylla med... detsamma!

I rörelse

2011-05-11T15:59:00.002+02:00

Ja, det är jag. I rörelse. Själsligen, andligen, kroppsligen. Tänkte för en stund att "nu ska jag vara stilla". Det har jag ju fått. I ungefär ett halvår. Livet förändras! Lite nya tider stundar.

Eller... lite var ju ett ord i underdrift! På ett sätt är jag samma person före såväl som efter påsk, men något har skett. Och hela mitt livs drömmar verkar stakas ut alltmer tydligt. Jag känner att jag inte kan yppa något närmare ännu.

Igen ställs jag inför de där frågorna: Vad är det egentligen som jag behöver? Vad är det egentligen som jag vill ha? Och jag försöker släppa taget om vissa saker, men inser att det inte riktigt går. Ibland känns det som ett misslyckande, ibland så tänker jag "okej, om ett år så går det nog" och lägger ner dem i en kartong och ställer den i källaren. (Och ja, jag går igenom kartongerna mellan varven och är brutalt ärlig med mig själv när jag gör det.)

En vän sa att det viktigaste är att få bort högmodet, om man till sist står där utan tak över huvudet (observera att det ska vara självvalt för att försöka ha en så nära relation till Gud som möjligt och inte påtvingat pga omständigheter av diverse ekonomiska problem uppkomna av vilken orsak det än månde vara) så är det det viktigaste att få bort högmodet! Jag berördes av de orden, för jag vet hur ärligt menade de var. Jag håller faktiskt med om dem.

Man är ingenting om man saknar kärlek! (1 Korinthierbrevet kapitel 13) Bort med högmod, bort med allt som stör relationen till Gud och därmed relationen till nästan!

Vad är frihet? Vad är den sanna friheten? Massor av pengar och saker låser mer än släpper fri. Tänk efter själv: Om du skulle ha ett hus fullt av värdefulla saker, skulle du inte ha en liten gnagande oro att någon kanske kommer och tar allt? Eller att huset brinner ner när du är bortrest? Visst springer du väl några extra gånger och kollar allt om du är borta längre än en dag?

Lev i världen! Lev inte av den! Ord som tåls att tänkas på... Vad tänker ni när ni hör dem?

Utökning och avskalning

2011-05-04T10:12:00.003+02:00

Ser att jag har fått ännu en bloggintresserad! Blir glad och varm i hjärtat :) Känns då lite extra trist att jag känner att det kanske är dags att lägga ner, sadla om, göra något annat. Fast det dröjer kanske ett tag till, men jag har så mycket annat att göra än att sitta vid datorn! Ju mer jag håller mig ifrån den, desto mer upptäcker jag det. Samtidigt skulle jag ju inte möta alla er godingar som jag har mött, om jag inte hade bloggat/läst bloggar, varit på Facebook, Gratisbio, Sockerdricka, Lunarstorm...

Fast jag kan ju låta bloggen ligga och skvalpa lite i strandkanten, behöver ju inte befinna mig på väg ut mot de stora djupen tillsammans med de bloggare som läses av alla. Denna blogg har alltid i första hand varit en källa för mig att skriva ner mina tankar i och har någon önskat läsa - varsågod! Det är trots allt ganska fint att kunna ställa en fråga, yppa ett påstående och kanske få ett svar. Utan att yppa det i statusraden på Facebook!

Testpilotshopp

2011-04-26T18:53:00.002+02:00

Just nu söker Smartson nya testpiloter.. Ja, de söker testpiloter nästan hela tiden. Jag hoppas att jag får chansen... Men 1 av 50? Kanske det inte blir jag? Nåväl. Det lär ni märka av i sådana fall.

John Hron

2011-04-14T09:58:00.000+02:00

Detta skrev jag första gången 2007-11-28 jag anser att det kan publiceras igen.

Var kommer hatet och våldet ifrån? Jag ställer mig frågande till detta, gång på gång. Jag och en av mina goda vänner diskuterade detta. Ingen av oss har en perfekt bakgrund, våra familjer är långtifrån hela (var och en på sitt sätt), vi har båda blivit mobbade, utfrysta, vända ryggen. Kanske inte av alla, men av tillräckligt många. Vi vet flera i liknande (tidigare) situationer.

Jag och min vän har aldrig slagit någon, vi har inte supit oss dyngraka, vi har inte haft nazistiska åsikter. Även om vi har varit osäkra på oss själva har vi inte anslutit oss till grupper med åsikter som de flesta jag känner helt vänder ryggen.

Vi försökte lösa det där. Komma på vad vi hade varit med om som gjorde att vi valde "rätt". Att vi valde att inte döda en annan människa. Vi kom inte på det, mer än att Gud på något vis hållit oss över vattenytan. Och mer än bara ovanför vattenytan, för mig i alla fall. Är det tack vare Gud som vi har klarat oss? En annan fråga: De som kommer från fina familjer och "faller dit", är det bara för att de inte har Gud? Eller är livet för tråkigt?

Följande text är kopierad, för att hedra minnet av John Hron (se längst ner i inlägget) och för att väcka tankar. Vad gör alkoholen med oss? Vart kommer hatet ifrån och hur riktas det? Varför riktas det mot en 14-årig kille?

Till Minne Av John Hron

Det är onsdag kväll, en av de allra sista dagarna av sommarlovet. John ska börja skolan på måndag, åttonde klass. Han bor i Kungälv med sina föräldrar. Fadern är invandrare från Tjeckoslovakien. Johns stora intresse är kanot, och i juli har han varit i Oxelösund och tävlat i ungdoms-SM och fått bronsmedalj.

Innan sommarlovet är slut har John och en kamrat beslutat att tälta ute vid Ingetorpssjön, ett populärt tillhåll för traktens ungdomar. Johns mor skjutsar dem ut och hon känner sig lite orolig. Sjön ligger åtta kilometer från hemmet. Pojkarna tycker hon är sjåpig. Det är ju så pojkar tycker om oroliga mammor. När hon släppt av dem följer de stigen till klippudden vid den södra änden av sjön.Det är där de ska campa.

Det är någon gång mellan åtta och nio på kvällen. Pojkarna reser tältet och tänder sedan en eld vid stranden. De ska grilla korv.Ingen av dem vet att det här är John sista kväll i livet. De sitter och pratar och har roligt. Vad pratar de om? Sommaren som gått? Musik? Kanot? Flickor? Mopeder? Skolan som ska börja?

Mordet
Det är elden som lockar till sig Johns mördare.Fyra ungdomar, två artonåringar, en sjuttonåring och en femtonåring, alla skinnhuvuden och nazister, har också sökt sig till sjön, till en annan udde.De har laddat upp rejält med öl och sprit. De skriker över till John och hans kamrat, men får inget svar. De beslutar sig för att se efter vilka som är borta vid elden. Kanske kan det bli en rolig kväll. Där kan ju finnas någon att bråka med.

Femtonåringen sänds iväg som spanare. Han blir förtjust: en av pojkarna vid elden är John Hron, en pojke han inte gillar. Han har under läsåret bråkat med John och mobbat och slagit honom i skolan, till och med hotat att döda honom. I skolan går han under namnet Rambo.

Ingen kan säga varför han bråkat med John, kanske beror det på att han, till skillnad från andra elever, inte varit tillräckligt undergiven. John är visserligen lång, över 180 cm, och kraftig, nästan 70 kg, men nu har Rambo uppbackning.

Femtonåringen återvänder till sina kamrater och meddelar att han hittat en tönt och idioten Hron vid elden. Han vill att alla ska följa med och ge John stryk, ja, han föreslår till och med att man ska slå ihjäl honom.

De andra vill dricka ett tag till, och det kan de lugnt göra. Stigen från pojkarnas tältplats tillbaka till vägen går nämligen förbi den plats där de just nu sitter och dricker. Mellan halv elva och elva klampar alla fyra in hos John och hans kamrat.Misshandeln inleds omedelbart. En av artonåringarna kastar en flaska i huvudet på John, och börjar slå och sparka på honom. Han faller omkull.

John ska säga att han älskar nazister. Han vägrar och får stryk tills han gör som han är tillsagd. Han får mer sparkar ändå, kanske för att han tidigare uppenbarligen ljugit och sagt att han inte gillar nazister.

Femtonåringen tar vid och ger John flera sparkar, varav en mycket hård träffar John i bakhuvudet. Vid det här laget är John skräckslagen. Åtminstone tre i gänget attackerar honom, ofta utan någon som helst förvarning, också bakifrån. Hans ögon är enligt en av de åtalade vidöppna som klot, och han kan inte fokusera sin blick. Den irrar oupphörligt fram och tillbaka.

Han darrar och sitter till slut på huk med huvudet i sina händer för att i möjligaste mån skydda sig mot mer sparkar och slag. Det hindrar inte att han får mer. Han får en våldsam hoppspark, sparkar i sidan och mot huvudet. Gång på gång faller han omkull av de våldsamma sparkarna. Någon slår honom med brinnande ved i nacken. Någon knuffar omkull honom i elden. De tänder eld på pojkarnas tält. De stjäl och förstör deras saker. John och kamraten ber att få gå hem, men det får de inte. I stället fortsätter man att misshandla John med sparkar och slag. Till slut blir han liggande. Hans ansikte är blodigt och svullet.

Bilden av vad som händer under de ohyggliga timmarna är oklar. Mördarna minns inte, eller vill inte minnas, så mycket under polisförhöret. De skyller på varandra.Ibland gör de uppehåll i tortyren. De ber hycklande om ursäkt, säger att sparkar och slag varit misstag, bjuder John på öl och anslår försonliga tongångar. Ingenting tycks dock kunna hejda nya utbrott av våld. Det räcker inte att John mot allt vad han tror på har sagt att han gillar nazister. Han måste ha mer stryk ändå. Det är katternas lek med råttan, och de njuter av hans ångest och rädsla. Det är en berusande känsla för dem att så totalt ha en pojke som skakar av skräck i sitt våld.

Efter en sista uppblossande misshandel kastar de honom i sjön.
John kvicknar till och simmar utåt. Han har ont, han är omtöcknad och rädd, men han är en duktig simmare. Ganska snart upptäcker skinnhuvudena att det inte var så bra att kasta i John. De kan ju inte slå honom. De skriker åt honom, kräver att han ska komma tillbaka, men han svarar inte, håller sig kvar ute på sjön i en kvart. Någon kommer på att tvinga kamraten att ropa att han kommer att få stryk i Johns ställe om han inte återvänder. Livrädd som han är gör han så. Han ropar på John och vädjar att han ska komma tillbaka, och John svarar på hans rop.

Uppgifterna om vad som nu händer är osäkra, och klaras aldrig riktigt ut under polisförhören. Det enda man vet är att en av artonåringarna och sjuttonåringen nu går och att de tar Johns vettskrämde kamrat med sig.

Det är just i det ögonblicket John fattar ett ödesdigert beslut: han vänder åter in mot land. Är det av oro för kamraten? Tror han att alla kommer att gå, eller tror han att bödlarna inte ska slå honom mer? Han har ont och han är rädd, men han förstår inte vidden av det hat hans bödlar känner. Han är bara fjorton år.

Vi kan inte veta hur John tänker i det ögonblick han börjar simma in mot stranden, men hans beslut får ohyggliga konsekvenser för honom.Femtonåringen och en av artonåringarna står och väntar. Det är de två som varit mest aktiva under misshandeln, och de har hat kvar så det räcker. Misshandeln tar fart med ny målmedvetenhet och effektivitet, och nu finns ingen flykt. Ett knytnävsslag mot ansiktet fäller John till marken. Han ramlar baklänges, och slår i huvudet i klippan. Han släpas över till en gräsplätt. De båda mördarna vill göra det bekvämt för sig när de ska sparka honom. Hårda, hårda sparkar träffar hans huvud, men han värjer sig nu inte längre med sina armar.

Bödlarna ser att John rör sig, men han skriker inte, han bara vrider sig i plågor, mumlar något de inte kan förstå. Nu är katt- och råttaleken slut. Det roliga är över. Mördarna är nöjda och lyfter, släpar och rullar John till strandkanten och sparkar i honom. Strax innan han ramlar i hör de honom åter mumla någonting.

Den här gången märker John knappast att han är i vattnet. Han drunknar och sjunker sakta mot sjöns botten. De båda mördarna står kvar och rullar en cigarett. Ingen av dem lyfter ett finger fastän de förstår att John håller på att dö.

Mördarna vänder ryggen åt den fruktansvärda scenen och ansluter sig till de andra. En av dem berättar att John sjönk som en sten, när de kastade i honom andra gången. Bödlarna drar sig hemåt och lägger sig. Johns kamrat får lift med en bil, kommer hem och slår larm.Bara några timmar efter att Johns mor skjutsat ut honom till Ingetorpssjön ligger han död på sjöns botten, misshandlad till oigenkännlighet.

----------------------------------------------- ---------------------------------
Mordet skedde 1995 ( augusti ) och i Januari 2001 släpptes den av mördarna som fått längst straff. Han är idag 27 år och en fri man. Straffet för honom var 8 år (släpptes fri efter 6 år) och för de tre andra blev det 10 månader, 4 månader och en frikändes helt.

1998 skändades Johns grav, någon drog loss gravstenen med hjälp av linor och en bil. Sedan sparkades lyktor och blommor sönder. Någon bestämde sig för att föräldrarna inte lidit nog.

Skrivet av Marie-Anne 22 augusti 2006, klockan 10:05

KOPIERA OCH SÄTT PÅ I DIN BLOGG, VISA ATT DU BRYR DIG!

Stenrik...

2011-04-13T17:39:00.004+02:00

Tänk, ibland så räcker det med så lite för att man ska känna sig uppmuntrad... Jag har lyckats få en bok såld via Bokbörsen! Nu är jag motiverad att fortsätta lägga upp böcker och kanske få tjäna några extra slantar (och mer plats). Kanske inte det snabbaste sättet att bli rik på, men varje intjänad krona är ett steg mot... att betala av csn-lånet ;)

Detta är ett sånt där inlägg som kommer att raderas när det är bland de sista inläggen. (Försöker hålla rent bakåt... För vem läser saker från 2007?)

Ordning och reda...

2011-04-12T10:54:00.003+02:00

Långsamt men endå framtå... Ja då. Det är mitt liv det! Idag har jag lyckats påbörja en sortering som jag har tänkt på länge. Ja, sedan jag flyttade in i min nya lägenhet i december. Då när allt tjafs åkte in i alla lådor och blev "jag tar det sedan". Nu är det äntligen "sedan"! Fem av sex lådor har fått öronmärkningar. Det verkar som att jag kommer uppnå något med det. Skönt! Saker och ting förflyttar sig förvisso till "röriga högarna". Men "röriga högarna" blir färre.

Och i tvättstugan blir kläderna rena.

Nej. Jag har verkligen inget vettigt att komma med i nuläget!
Over and out.

Vårdag

2011-04-11T18:33:00.004+02:00

Bild: Påskliljor i Vadstena, 2008. Jag är fotografen.

Vilken fantastisk dag! Jag satt i solen och åt min lunch, utan långärmat. Oerhört skönt! I och för sig satt jag på ett vindstilla ställe, men ändå. Det känns helt overkligt att det inte alls var länge sedan det var jättekallt och man fick dra på sig lager efter lager av kläder och kylan bet ändå.

En liten undran... Kommer man någonsin behöva sina gamla anteckningar och papper från alla kurser som man har gått? Detta är en väldigt oempirisk undersökning, men jag vill gärna höra era åsikter i frågan!

Spara pengar!

2011-04-04T16:01:00.001+02:00

Kolla igenom dina fakturor från telefon- och mobiloperatörer då och då. Ibland kan man spara sådär 60 kr/månad bara genom att ifrågasätta vad sjutton man har på fakturan!

Ledig dag med home makeover

2011-04-04T09:23:00.004+02:00

Hur tar man tillvara en dag som man inte räknat vara ledig på? För min del blir det nog ett bad, men det kanske måste till något mer, men nog finns det saker att pyssla med! Till exempel har jag och en vän monterat Expediten som jag köpte för ett par veckor sedan, så saker och ting ska på plats där. Den plötsligt tomma Billy ska långt innan luckorna finns i mitt hem få ta sitt arbete som vitrinskåp på allvar och köksskåpen ska slippa bågna, har jag tänkt.

Utrensade är redan 8 vanliga, tråkiga vinglas. Som finglas framöver ska jag ha vinglas med fötter i olika färger, och nog kan själva glasutrymmet för drycken också få ha någon färg om det behagar. Just nu har jag bara blåa fötter, men de varierar redan lite, genom sitt utförande. Det känns lite lyxigt, speciellt som de är något jag räddade från att slängas. Och så fick jag ett antal som råkade komma med mammas fritidshus för något år sedan. De levereras så snart hon har möjlighet att sätta sig i bilen och köra de 17 milen hit.

Slutligen. På något vis ska jag använda denna blogg inte bara så som jag redan använder den, utan föra någon slags notering i kanten någonstans över det som (förhoppningsvis) blir någon annan till glädje och kanske vad som kommer in i stället (eller ändå) och försöka summera om det blir fler eller färre saker i mitt hem. (Jag måste säga att jag hoppas på färre.)

Rädda våra mineraler!

2011-04-02T16:13:00.000+02:00

Denna text publicerade jag första gången lördagen den 10:e november 2007. Tyckte att den kan passa sig att låta gå igen. Som en liten påminnelse till oss alla. Och för att jag rensar ut de gamla blogginläggen och tycker att vissa är värda att ha kvar. Detta är återvinning!

Jaha, vad säger man nu då? Kongo har en stor tillgång av koltan - berättar P1:s Konflikt - en mineral som finns i mobiltelefoner, lap tops och dvdspelare. Jag ställer mig frågan: Går koltan att återvinna? I sådana fall har jag en mobil eller två att lämna in så att sakerna i dem kan återvinnas, allt från koltan till plast!

Jag ställer mig frågan: Vad händer när merparten av alla mineraler finns i våra bubbelvattenflaskor, mobiler och datorer? (och Gud vet vilka fler ställen vi placerar mineralerna på, i stället för att ha dem i naturen) Kommer världen att kollapsa? (Jag skulle inte förvånas, med tanke på hur världen redan ser ut.)

Jag ser redan översvämmade länder överallt, för min inre syn förstås (bortsett från Nederländerna, som än en gång fått besök av havet). Hallå! Låt mangroove-träden växa! Vi behöver inte räkor! Fiskar och annat som försvinner, vi måste göra något! Någon sa (om något annat): "Det är bara att go with the flow." Jag VILL INTE! Det finns så mycket kvar att göra för varandra och för världen. Om alla gjorde något enkelt - till exempel bytte ut alla glödlampor mot energisparlampor - så skulle det faktiskt hända något, utan att man som enskild person behöver lägga ner särskilt mycket tid, ork eller pengar. Själv så byter jag till energisparlampa när den gamla lampan går sönder.. Så det tar lite tid, men det är det värt!

Jag vill inte titulera mig domedagsprofet, men när varje dag blir värre än den andra (8 skolungdomar ihjälskjutna - I FINLAND!) och människor superkonsumerar så att de går 1,2 miljoner back (på bara några år!) vilket leder till att ännu mer koltan och andra ämnen tas ur marken för att möta våra begär, då kan man ju inte göra annat än att stå där, peka på Uppenbarelseboken och på Jesu utsagor i evangelierna: I den sista tiden ska allt förvärras!

Hemmamamman skriver i ett inlägg om bland annat mobiltelefoner och koltan.

Glassplitter, böcker och livet

2011-03-28T11:38:00.005+02:00

Bild: Jag hittade en nedbrunnen soptunna förra året. Den får illustrera glassplittret!

Äntligen kom jag mig för att lägga upp några böcker på Bokbörsen för att se om jag kan lyckas sälja dem den vägen. Så småningom fyller jag nog upp med fler. Min bokhylla behöver utrymmas lite, misstänker jag... Och så även ett antal kartonger. Dessutom kan det vara trevligt att bygga upp ekonomin genom att göra av med saker som man känner att man snubblar över...

Nåja... Just nu ser mitt hem aningen kaosartat ut. Jag hoppas på min Expedit som på något sätt ska monteras under kommande veckor. Kanske på lördag? Vem vet?! Den rymmer förhoppningsvis allt som jag vill ha plats för.

I veckan som gick exploderade min ugnslucka - bokstavligt talat... Glassplitter låg över hela kokvrågolvet och jag stod mitt i explosionen. Slapp på något underligt vis skador och väntar nu på att bostadsföretaget ska komma och göra något åt det hela! Inte för att jag använder ugnen sådär jätteofta, men bara för att det inte går nu så längtar jag efter att kunna använda den... Man saknar inte kon förrän båset är tomt...

Jag pausade Facebook för någon vecka sedan. Att jag inte håller mig från bloggen har nog mest att göra med att jag anser att den inte tar så stor del av min tid. Mitt konstaterande är att friheten från Facebook är enorm! Jag får för mig att göra saker som jag inte fick för mig förut - inte för att jag därför har mer att göra, men istället för att hamna framför Facebook så lägger jag ut böcker på Bokbörsen istället... som exempel. Det är effektivt och jag undrar om jag helt enkelt inte ska lägga ner Facebook helt och låta bli att ersätta det med något annat.

Nämen vänta...

2011-03-17T21:51:00.002+01:00

...jag skulle ju inte in på bloggen! Vad skulle jag göra då? Ja just... Kolla upp en adress i andra änden av stan.

Jag återkommer någon annan gång. Tills dess: Ha det fint!

Kontraster

2011-03-13T19:35:00.005+01:00

Kära värld... vad är det som händer? I Japan rasar kärnkraftverken ihop och i Libyen går de runt med svenska vapen. Själv har jag firat söndagen med två födelsedagskalas - en treåring och en tjugoåring. Båda två hade noggrant valt ut sina gäster, kändes det som, så jag är glad för båda inbjudningarna! Kontraster!

På det första kalaset önskades Hello Kitty-grejer, pussel och bilar. Och det blev väl just de sakerna också. På det andra kalaset önskades så lite ting som möjligt och gärna gåvor till Läkarmissionen, getter och träd. Kontraster!

Så här i fastetider (ja för de olika kyrkliga traditionerna, främst den Katolska och Ortodoxa, men även de som står som Lutherska "statskyrkor" såsom Svenska kyrkan och Anglikanska kyrkan) när man lite extra ska beakta sin dödlighet, arbeta på sitt andliga liv och tänka på och om möjligt göra något extra för de marginaliserade, då ställs dessa kontraster lite extra mot varandra.

Häromdagen såg jag att någon hade skrivit på sin statusrad på Facebook, där andemeningen var såhär:

Jag har inte tid att ödsla tid att hata dem som hatar mig, jag har fullt upp med att älska dem som älskar mig.

Det är fina ord, men i mina ögon inte tillräckliga. Herren Jesus sade så här:

Älska din nästa.

"Din nästa" är varje annan person i världen. Har du tänkt på det? Även Gahddaffi. Visst är det svårt att dra tanken så långt? Moder Maria Skobtsova, ett helgon i den ortodoxa traditionen, fick dessa ord sagda om sig av sin egen mor:

Min dotter är en sann kristen, för henne existerar varken grek eller jude, utan bara en olycklig människa. Om ni hade varit hotad av någon olycka skulle hon ha hjälpt er också.
(citat ur Den gömda pärlan - Moder Maria Skobtsova av Sergij Hakkel)

En kort stund senare fördes Moder Maria iväg av någon i gestapo, mot en säker död i ett av alla förintelseläger. Men ja, det kan jag säga på det jag har hunnit lära känna henne, hon hade gett Hitler sin sista brödbit om hon sett att han behövde den. Det är sann människokärlek! Det handlar inte om känslor, det handlar om att utan en tanke på egen vinning göra gott för den människa man möter.
Också en kontrast, i dagens värld.

Andra människor

2011-03-02T07:15:00.000+01:00

(bilden är ett montage, ansiktet är faktiskt mitt!)

Att möta en annan människa är en utmaning. DN 1 mars 2011 skriver om hur vi hälsar på varandra. Beroende på hur man hälsar så visar man vem som står högst, bland annat. Innan jag läste den artikeln så tänkte jag på att man alltid ska möta varje människa i dess unikhet och behandla den som att den är lika mycket värd som alla andra, hur den än ser på sig själv. Lyfta upp och inte fälla krokben. Alltid. Till och med om man känt sig lite trampad på.

Nu menar jag inte att man ska vara en dörrmatta. Man får säga "När du sa/gjorde så, så sårade du mig. Det är bättre att du gör på ett annat sätt, kanske så här...". Men vem gör så? Om jag gjorde så hälften av alla gånger jag känt mig trampad på, om jag gjorde så och dessutom visade på de fel jag var medveten om att jag själv hade gjort... Ja, vad skulle hända då?

Hur ska det gå att göra världen bättre, när det alltid finns människor som till och med helt medvetet trampar ner andra människor i skiten?
Tack och lov har jag mött ett antal som gör vad de kan för att lyfta upp. Men hur mycket tålamod och ork finns det i världen? Kärleken är inte en känsla, det är en handling.

Klädprojektet

2011-03-01T11:09:00.004+01:00

Med 22 dagar kvar till klädprojektets slut (det sedan länge oomnämnda, men som fanns i början av året) så har jag ju bland annat hunnit med att flytta. Jag har dessutom hunnit börja gå ner i vikt, vilket har lett till att jag har gett bort för stora kläder och kunnat börja använda av de kläder jag trodde att jag efter denna månad skulle behöva ge bort. Naturligtvis för att göra nytta någon annanstans. Men nu märker jag att det kanske kommer att göra mycket nytta hos mig.

Dock har jag redan i några omgångar gett bort eller gjort mig av med på annat sätt, så det har väl på ett vis nått sitt mål allaredan. Kläder som jag aldrig använder har fått börja göra nytta hos någon annan.

Vad gör du av dina kläder som du aldrig använder?

Galleriet

2011-02-24T23:01:00.004+01:00

Min skaparlusta har vaknat lite igen. Det känns gott och snart kanske jag lyckas komma mig för att uppdatera mitt galleri. Ska försöka bli bättre på tydligare bilder där också.

Annars så känner jag att det som vanligt går lite upp och ner med bloggningen. Ibland undrar jag om det spelar någon roll?

Fyra nyanser av smaktillsättningar...

2011-02-20T08:18:00.004+01:00

Jag ÄLSKAR senapssill! Jag tror att jag kan beskylla min pappa för detta, men sedan jag mer och mer har övergett e-nummer har det blivit svårare överlag att hitta sådant som jag tycker är riktigt gott. Än så länge fungerar exempelvis ICAs egen makrill i tomatsås och de flesta fiskbullar, även om allt detta kanske också egentligen borde gå under "falla bort"-listan, som e-nummersinnehållare.

Nå... Till min besvikelse har jag funnit första burken senapssill jag reagerat negativt på: Willys senapssill. Tidigare har jag reagerat negativt på Euroshoppers löksill. (Det är mina smaklökar som skricker "ÄCKLIGT!" och beklagar sig över en bismak.) Jag gör en lista... För just när det gäller fisk har jag inte helt vant mig att variera på den och behöver därför ha lite variationsmöjligheter på ugnsstekt lax och torskblock med tomatsås i ugn. Jag menar variationsmöjligheter på sådant som går lite fortare, eller i alla fall är någorlunda enkelt att få till efter en lång arbetsdag.

Vad har ni för mat som ni reagerar negativt på, som ni tidigare ätit med glädje och tyckt varit riktigt lyxigt? Och kanske vice versa... Att ni förut tyckte något var riktigt äckligt, men som ni nu anser vara en delikatess? I vilket av fallen: Vad tror ni är orsaken?