Var sak har sin tid

I dag fick jag hjälpa till med lovsången igen. Helt spontant. (I'm loving it!) Och jag följde med en vän hem efteråt. "Spontant" (våra söndagsträffar är väl allt annat än spontana; det är en tradition att ses efter gudstjänsten och sitta och prata, be eller bara vara tysta tillsammans). Våra träffar kommer inom en ganska kort framtid vara mer minnen än verklighet. Det känns känns redan lite tomt och trist att det är så, men man ska inte ta ut saker i förväg. Här kan man mycket väl säga att uttrycket den dagen, den sorgen kommer väl till pass. Men ändå finns där ett styng av vemod.

I dag sa predikanten (dock efter predikan) att Gud arbetar i säsonger och drog parallellen till Predikaren 3, (var sak har sin tid, att så har sin, att skörda har sin och så vidare). Det stämmer förstås in på allt här i livet.