Jag har ju åter dragit åt svångremmen angående inköp. Än så länge har det inte varit särskilt svårt. Jag tillåter mig förvisso att införskaffa vissa saker, som kanske egentligen borde gå in under ett köpstopp - men de funkar ekonomiskt att ha i min mat- och hygienbudget, så det är okej ändå kan jag tycka.
Men nu skulle jag säga en tanke kring presenter. För någon vecka sedan fyllde en vän år. Jag visste att en önskegrej var en viss serie böcker av en viss författare, och jag hade tre (eller var det fyra?) i just den serien. Jag bestämde mig för att de skulle få byta bokhylla, dels för att jag behövde mer plats i min och dels för att den nya ägaren med största sannolikhet skulle bli mycket glad för dem. Så jag la faktiskt inte ner ett öre på den presenten, eftersom jag hade fått tag i böckerna när en vän flyttade från stan.
Ändamålet helgade medlet... Eller vad säger man? Jag har en förmåga att spara böcker och andra saker av just den anledningen - att kunna ge vidare. Ska någon ändå slänga en hel banankartong med saker, så kan jag lika gärna förbarma mig över det som jag tror att jag kommer att få användning för. För egen del, eller som gåvor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar