Politiskt intresse

Har aldrig ansett mig politiskt intresserad, men när jag under de senaste åren har insett hur politiken gör skillnad i min vardag så har intresset så sakteliga ökat.

Jag är låginkomsttagare, minst sagt. Så har jag haft det alla de år som jag har bott hemifrån, växelvis student och låginkomsttagare - med mer pengar som student än som arbetssökande och arbetande.

Men! Hur jag än vrider och vänder på det, så har jag mer pengar under borgarnas regering än vad jag haft under de rödgrönas. Faktum är att jag bävar för deras eventuella valseger. Kommer ännu en skatteåterbäring kunna rädda min ekonomiska situation under sommaren? Får jag ha mitt jobb kvar (det enda fasta som jag har haft) eller kommer det att ryckas ifrån mig? Måste jag börja stämpla, som för några år sedan? Söka jobb med avslag, efter avslag. Tappa orken, för att det är så illa tråkigt att bara gå runt hemma och hoppas på att någon undrar om jag vill och kan jobba idag?

Måhända att de jag jobbar hos har en högre årsinkomst än vad jag har. (Det är inte så svårt att ha det.) Men mitt jobb ger mig värdighet, pengar som jag själv har förtjänat. Pengar som jag skattar på, så att samhället kan gå runt och jag slipper känna att jag tar av samhällets resurser, som någon annan behöver mer.

Den borgerliga politiken sägs förbättra för höginkomsttagare, men den förbättrar uppenbarligen inte bara för dem. I SvD idag (för den som har koll på mitt köpstopp med mera vill jag bara påpeka att det är en månads gratis prenumeration) berättar en pensionär att han inte vet hur han ska ha råd att ha kvar huset om fastighetsskatten höjs. Han säger att för honom skulle inte pensionshöjningen, som de rödgröna utlovat, täcka den kostnaden. Är det fler pensionärer som kommer att ha det så? Det kan kanske också vara värt att tänka på.