Livets vägskäl? Bild: Esbe. |
2010 kom orken tillbaka någotsånär. Så jag fick form och stadga i ekonomin och behövde inte oroa mig för räkningarna. Jag vågade släppa det krampaktiga taget runt, ja vad jag nu höll i, och tog mig med en väninna till Dublin. Den äran tillskrivs också Gud.
2011 är min plan att bygga upp ekonomin för tider som påminner om 2009. Jag vet inte riktigt hur det ska gå till, men det kommer nog att falla på plats. Det ska också vara starten på livet där Gud och jag samarbetar, där jag får se vad min vilja är och verkligen lyckas följa den om Gud vill. (Jag har svårt att tro att Gud motsätter sig ens egen vilja, så länge den är god.) Och så hoppas jag att jag blir lite modigare, vågar säga ifrån lite mer men också att i ödmjukhet kan låta andras val få avgöra delar av mitt liv om de valen verkar vara av godo och om Gud vill.
4 kommentarer:
En bild på dig skulle vara trevligt :)
Tack! Det finns nån. Lite suddig.. =)
Jag tycker det är så skönt att få vila i Gud. Låta Honom gå före och inte arbeta i egen kraft. Det är svårt, en utmaning i sig - att vandra/samarbeta med Jesus och inte springa före hela tiden. Jag tycker mycket om det här bibelordet: Filipperbrevet 4:6-7. "Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus." Som kristen blir man inte förskonad från allt tråkigt här i världen, men Gud hjälper oss igenom svårigheterna. Det är så skönt att ha en grundtrygghet.
Ja, det är verkligen skönt att få vila i Gud! Det är skönt att tänka på att Han inte kommer att ge oss prövningar som vi inte klarar av!!
Skicka en kommentar