Nå... Till min besvikelse har jag funnit första burken senapssill jag reagerat negativt på: Willys senapssill. Tidigare har jag reagerat negativt på Euroshoppers löksill. (Det är mina smaklökar som skricker "ÄCKLIGT!" och beklagar sig över en bismak.) Jag gör en lista... För just när det gäller fisk har jag inte helt vant mig att variera på den och behöver därför ha lite variationsmöjligheter på ugnsstekt lax och torskblock med tomatsås i ugn. Jag menar variationsmöjligheter på sådant som går lite fortare, eller i alla fall är någorlunda enkelt att få till efter en lång arbetsdag.
Vad har ni för mat som ni reagerar negativt på, som ni tidigare ätit med glädje och tyckt varit riktigt lyxigt? Och kanske vice versa... Att ni förut tyckte något var riktigt äckligt, men som ni nu anser vara en delikatess? I vilket av fallen: Vad tror ni är orsaken?
2 kommentarer:
Vi ändrade ju vår kost 2008 efter att ha läst den hemliga kocken, så det är mycket som jag tyckte var gott och lyxigt tidigare som jag aldrig skulle stoppa i mig idag. Det växer i munnen när jag tänker på det.
Oliver var en sak som jag verkligen inte kunde äta tidigare. Men under de senaste åren när jag förfinat mina smaklökar från alla smakförstärkare och e-ämnen så har oliver blivit en stor favorit. Framförallt kalamatas och sen brukar jag köpa, från en liten italiensk ostaffär inne i stan, små skrumpliga kalamatas som torrostats i ugn i lite salt. En ren delikatess. Konstigt hur det kan bli.
Jag tycker också oliver (som jag ser att ovanstående skrivit om) När jag åt det för första gången för länge sedan, så höll jag på att kräkas, men nu älskar jag det. Helst spanska gröna med kärna.
Surströmming har jag också lärt mig på äldre dagar och gravad och kallrökt lax. Sådant som kändes som att äta rå fisk förrut. Jag hoppas att inget av det är med E-nummer, men det har jag faktiskt inte koll på...
Skicka en kommentar