Friganer, ekonomi och mathållning

Kanske en friganomelett? (bild: Esbe)

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jag uppskattar friganer! Det har till och med hänt att jag har haft friganmat i kyl och frys - tack vare mina kompisars frigankompisar. I somras dumpstrade jag själv ägg! (Råkade gå förbi en affär med mycket synlig soptunna, några trasiga ägg men de flesta hela - tror det blev 16 stycken sammanlagt och frukost i en vecka! Och en sockerkaka, om jag inte minns helt fel...)

Ganska ofta undrar man ju vad vi håller på med här i världen, läs detta friganinlägg där en person vittnar om insamling av produkter för mellan 1000 och 8000 kronor i månaden! Så finns det de som svälter... Ja, inte för att man ska ha dåligt samvete för att man bor i Sverige och har vänner som skulle komma med matkassar i värsta fall (typ, om Socialen inte skulle hjälpa en) men det är fruktansvärt att se hur så mycket mat bara slängs.

Just nu bor jag i något slags kollektiv. Jag har bestämt mig för att så lite rester som möjligt ska slängas. När något har stått lite för många dagar i kylen för att jag ska tro att någon tänker använda dem, då äter jag upp dem. Av ekonomiska, ekologiska och samvetsskäl.

Igen tänker jag att jag kanske skulle leta reda på någon dumpstrarkompis här i området. Folk får tycka vad de vill, men det känns som att det mycket väl skulle kunna vara en del av min livsstil och som jag dessutom gärna skulle stå för.