Recension av nygammal bok

Innan jag fick boken i min hand, julen 2011, kände jag överhuvudtaget inte ens till Joan Didion. Detta fick mig att tro att hon var en ny stjärna på himlen. Fast läser man lite noggrannare på framsidan så måste hon ha skrivit en bok tidigare, Ett år av magiskt tänkande, så en fullfjädrad rookie är hon i alla fall inte kunde jag ha konstaterat. När jag hade läst efterskriften förstod jag att hon inte bara hade skrivit två böcker, utan flera och kanske till och med var en riktigt etablerad författare.

Bönbok för en vän gavs ut första gången 1977. Den håller verkligen fortfarande. Språket är snärtigt, välformulerat och rikt. Didion lyckas på ett enastående vis berätta den vilsna Charlottes berättelse genom den lugna Graces ord.

Ibland när jag läser sitter jag förvirrad och tänker "jag känner igen mig!" men när jag försöker greppa vad det är som är en sådan enorm igenkänningsfaktor så blir jag osäker. Är det i språket eller i någon av de kvinnliga huvudpersonerna som jag finner mig själv?
Antagligen lite av varje.

Bild: adlibris.com

Boca Grande är en centralamerikansk diktatur. Grace lever där, det är hennes plats i världen. Hon kan allt om hur landet fungerar och varför.

Charlotte kommer dit och omnämns "la norteamericana" av åtminstone merparten av Boca Grande-invånarna som läsaren får lära känna.

I Charlotte tror jag att den västerländska kvinnan är bra fångad. Typiskt glättig och lättsint men under detta så vilar ett stort allvar som gör henne till en förvirrad själ.

Grace berättar Charlottes historia. Inte på ett typiskt ordnat sätt, som det lätt kan bli när man gör en fiktiv historia, utan det är precis som att Grace skulle sitta i rummet och berätta den.

Nog är Joan Didion en etablerad författare, det är bara att kolla in de antal böcker som finns på kända internetbokhandlar som Adlibris. Att en bok som denna har hängt i och blev en pocket så sent som 2009 visar väl på att världen räknar med Didion ett tag till.

Och vad gäller mina tankar kring En bönbok för en vän, så hamnar jag tillbaka i det jag tidigare skrev: Den förs över och in i mig som läsare och jag känner igen mig.