Efter ett dygn med betoning på gemenskap så är jag hemma igen. Det är skönt. Skönt att vara hemma, skönt att ha fått vara med härliga människor ett dygn, skönt att ha fått sova i en annan säng än min egen så att jag åter har fått inse att min är förhållandevis bekväm, skönt att få sova i min säng i natt.
Men jag har bara varit på halvhumör. Halvhumör att umgås, halvhumör att skratta, halvhumör att gråta, halvhumör att vara ensam.
Man kan ju undra hur man funkar egentligen.
Det var i alla fall till syvende och sist trevligt och jag gjorde en ny erfarenhet. Sådant är trevligt, alltid trevligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar