måndag 15 september 2008

Uttryck

Apropå språk
Uttryck kan myntas på många olika sätt. Till exempel har vi Ont krut förgås inte så lätt, som är ett tyskt uttryck från början där svenskans Ont krut helt enkelt ljudligt ändrats från tyskans Unkraut, som betyder ogräs. (Med andra ord hette alltså det tyska uttrycket Ogräs förgås inte så lätt.) Det som har hänt här är antingen en felöversättning (man visste inte vad unkraut betydde) eller så har någon skämtat till det och tyckt "jamen, det låter ju som att man säger ont krut". I vilket som helst av fallen så blev det ju ett uttryck som används relativt flitigt i svenskan, om än inte i min idiolekt.
(Detta stycke är inspirerat helt av Mikael Parkvall, man skulle nog kunna säga att det är en omskrivning av det han sa på föreläsningen förra veckan. Gå till www.adlibris.se och köp en bok av honom! Han är grym!)

Vidare i uttrycksskapandet
Ta exempelvis det jag kallar min blogg: Livet går långsamt men endå framtå. Man skulle ju kunna tro att jag har skrivit fel och nu vägrar att ändra på det, men faktum är att det är ett citat. Ett citat som jag fått med mig från en vän, som jag har bytt ut tankar om livet med. Kanske detta uttryck enbart finns hos mig och hos dem som läser mig, det kanske aldrig kommer längre än till denna blogg. Men det skulle kunna göra det. Om 50 år eller så, så skulle det ju kunna vara ett välkänt uttryck för att beskriva att man har huvudet upp och fötterna ner.

Det som fick mig att skriva inlägget
Jag och en vän sitter och diskuterar lunch, eller kanske avvarandet av lunch, då detta uttryck kommer, från min vän: "Jag får i mig tillräckligt mycket närking för en hamster." (Min vän hade ätit bröd, utan smör och ost.)
Jag sätter kaffet med cognacssmak i vrångstrupen och säger "What?". Sen inser jag att närking förstås ska vara näring... Men då har jag redan börjat skratta och har svårt att sluta.
Och då tänkte jag att kanske... Bara kanske, så kunde jag få föra in ännu ett uttryck i den lilla bloggvärlden. Och om 50 år så kanske någon använder det för att beskriva sin torftiga lunch...

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag gillar din text "Livet går långsamt men ändå framtå" Kram och hade gott! Önskar Linda

Den allvetande brädhögen sa...

Undras just om en viss västernärking läst detta inlägg???
Lagom för en hamster, hah!

Esbe sa...

Lindis: Tack!

Stina: Ja du... Man kan ju undra. Han sa inget i alla fall. Men tror att han är relativt flitig med läsningen av min blogg!