Det var motigt att gå iväg till kyrkan. Inte bara på grund av huvudvärken, utan också för att det kändes jobbigt att behöva träffa så många människor på en gång. Men jag bestämde mig för att gå och när jag kom dit så kändes det lite bättre - som det alltid gör.
Jag fick både bönesvar och uppmuntran i min tro, när jag satt där och lyssnade till mina vänners Jesushistorier (vi kallar det så i vår församling, sådana upplevelser som vi har haft av Gud).
Att komma till kyrkan är att radera ut mycken ensamhet, både för mig själv och för andra. Gemenskapen mellan människor, våra relationer, är en del av vår gemenskap med Gud.
Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt i bland dem.
(Jesus i Matteusevangeliet kapitel 18, vers 20)
3 kommentarer:
SKönt att huvudvärken gav med sig.. Inget roligt med skallebank.. SV: Jo, alma är livrädd för dammsugaren, konstigt att så många djur är det.. Hade gott vännen, kram!
Jag har skickat inbjudan till dej i eposten nu. Avsändarens initialer: BK ;)
Fundilurar på att dra mig mot uppsala snart. Nästa femdagarsledigt, om två veckor kanske? Om det passar dvs. Kram V
Skicka en kommentar