Gudsmodern med Sonen. bild: esbe |
Jag är förstås redan (lördag 26 maj) full av förväntan inför allt, hur kan jag vara annat? Fast när jag tänker tillbaka så minns jag hur jag stod med hälarna i backen och bara ville inte. Jag fogade mig efter alla andra, men jag ville inte dit. Men nu, åh, jag känner hur det bara inte kan bli bättre. Jag hoppas på att få gå många, långa, fina promenader, titta på sevärdheter, uppleva folket - turisterna såväl som de boende. Kanske få någon ny bekantskap, fast mest hålla mig till dem i gruppen (det räcker väldigt långt, fina människor som det är!).
Antagligen sitter jag i inläggets publiceringstid med en liten klump i magen och väntar på att vi ska komma upp i luften för att sitta där tills vi når London. Där ska vi springa runt och leta reda på nästa gate. Kanske hinner vi ta oss en fika (kanske bäst att ta med lite pund!). Och sedan... sedan är det dags för ett plan igen. Planet som ska ta oss till en tre-veckorsvistelse omkring och i:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar