I moll och dur

Dagen har verkligen varierat i mitt inre. Lustfylld, modfälld om vartannat. Någon som betyder väldigt mycket för mig lämnade jordelivet för två veckor sedan och det sjunker liksom in i sjok. Och det gör ont. Glädjen finns i mitt liv genom min son i allra första hand, min man, naturen och trädgården. Och genom släkten och vännerna förstås. Och därav skiftningarna. För något år sedan hade allt varit ganska grått. Jag hade inte kunnat se en anledning till världens fortgång, men nu har jag inte många argument mot. Nej, egentligen inget.
     Glädjen över att sonen lyckligt kryper iväg över sand, grus och gräs, river upp småsten som han kastar i mina sådder med en pillimarisk min... Och glädjen över att potarisblasten plötsligt exploderat så jag inser att det finns rejält med trädgårdsjobb att ta tag i.... Bondbönorna som verkar ta sig fint i pallkragen... Och hasseln som klarade vintern! Då tänker jag att den jag saknar så mycket just nu nog tittar på oss från himlen och ler och skrattar. Kanske kommer den fina människan till sonen i drömmen och säger "Hej på're!". Och trots klumpen i halsen så finns också ett leende i hjärtat. Jag önskar bara att jag hade fått visa mitt paradis för denna människa när vi levde på jorden samtidigt.

Sockerärtor

Jag har inte odlat sockerärtor sedan jag var liten och gjorde det tillsammans med mamma. Jag har en minnesbild av att vi satt dem i en liten rabatt längs garagets södervägg. Förhoppningsvis kommer jag kunna hjälpa min son att få sådana här minnen också. Minnen av härliga somrar med grönsaker, bär och frukt. Det driver mig nog allra mest just nu, att få ge honom en fantastisk upplevelse av sin andra sommar.
     Idag har jag satt 25 sockerärtor. Det vore fantastiskt roligt om alla gror. Vi får se! Planen är även för dessa låta några bli utsäde för nästa år, minst en skida per planta om vi tycker om sorten (annars tar vi nog inga frön, om det inte är för byte).

Odlar i krukor tills jag får nåt vårigare att jobba med

Den senaste tiden har jag hållit mig vaken en stund efter att både son och make somnat. Jag har försökt styra mot min dröm om i alla fall viss självhushåll ingen med grönsaker, örter och bär. Det som främst står i krukorna inomhus är tomater och zucchini, men även några spritbönor har åkt i jorden (troligtvis allt för tidigt, men jag ska försöka ta hand om dem).
     Jag inser att jag har begränsat med yta att odla på I år, men har för avsikt att göra det bästa av situationen och odla i allt som går när pallkragarna är slut(fulla). Jag skulle vilja få till en sexårsföljd så småningom. Någon som har tips på hur jag kan få till det på ett bra sätt?

Bra bok för föräldrar

Leva med barn av Lars H Gustafson ger många bra konkreta tips, tar bort lite dåliga samveten och visar på att ansvaret för barn faktiskt är roligt och spännande, samtidigt som han inte är rädd för att påpeka att allt inte alltid är lätt. Han forklarar varför vaccinering av typiska barnsjukdomar är bra och att vi faktiskt lyckats, eller nästan lyckats utrota vissa.
    En bok att rekommendera!

Barnets garderob i sti 80

Jag ligger fore, vill veta att vi har kläder till soneb. Såhär ser garderoben ut:

2 t-shirtar
3 långärmade tröjor/hoodies
3 skjortor
1 par shorts
7 par långbyxor
4 pyjamasar
2 one piece
2 kortärmade bodys
6 långärmade bodys

Jag kan konstatera att nästkommande storlek inte blir några problem (lite beroende på när den inträffar, men troligtvis inte förrän framåt sommaren.
     Det som är skönt är att barn upp till en viss ålder inte bryr sig nämnvärt om klädstilen, så även om vi vuxna tycker och tänker en hel del så är det I slutänden bara att ta det lugnt och ser till att barnet har det bra. Det är vår uppgift.

När BVC inte har svar får man leta själv

När jag började bli trött på att inte hänga med på vad som är de ungefärliga stegen i barns utveckling frågade jag BVC-sköterskan om det finns någon bra bok att läsa om dessa. Det visste hon inte. Visst kan man läsa en del på 1177 men jag tycker att det är svårt att få en lätt överblick där. Plötsligt en dag när jag letade efter något annat bland i Legimus samlingar fann jag det jag sökt efter,  Åldrar och utveckling  skriven av Viveka Ljungsteöm.
     Här presenteras det vanliga i barns utveckling och indestryks att det inte alltid sker enligt detta. Som nybliven förälder är det skönt att få lite uppbackning för tankar och faktiskt sudda ut en del orosmoment typ "Vad händer om jag inte är glad hela tiden? Får mirr barn men av det? " Tips som att få barnet att känna lycka någon gång varje dag och att påminnas om att det faktum att man byter blöja i rimlig tid också är kärlek och omsorg och bäddar för ett nöjt, glatt och lyckligt barn öppnar insikten om att det är fullt möjligt att vara en bra förälder sådan som man är.

Nya sådder

Så kom det en ny säsong. Jag drömmer om att få bygga upp en köksträdgård för att hålla igång arvet från mormors morfar som adopterades av greven på Oveholms slott i Vä (Skåne) och utbildades till trädgårdsmästare. Honom har min son fått namn efter (mormors morfar, inte greven) och vad passar då bättre än att ge honom en uppväxt med ätbar grönska omkring sig?
     Förra veckan började jag mina projekt. Jag har provat att förså rädisor (ingen aning om det går) i en gammal godisburk (se bilden), som jag ställt utomhus is väntan på våren. Jag har satt en tråkig, delad gul lök med rötterna kvar i vatten och börjat få god blast att äta. Dessutom har jag satt några frön att förgro inomhus, det är kinesisk gräslök som sägs smaka vitlök. Min tanke är att både plantera ut och ge bort om jag får fart på det sistnämnda. På bilderna ser de ut att ha vackra blommor och det är en trevlig kombination tänker jag. Helst vill jag ha fägring och mat från samma växter.
     Jag har, liksom Sara Bäckmo, sorterat fröerna efter när (jag tror att) de går att så, i förväg eller direkt på växrplatsen och kommer att flytta med mig genom månaderna. Hittills går det framåt, några fröer har hamnat på februari, vilket känns hoppfullt när bebisen och annat is hushållet kräver mycket tid. Jag försöker tänka att det som blir blir, och att det är bra. Det som inte blir, blir en lärdom för nästa säsong.

När det börjar klia i de gröna fingrarna

Jag är mitt uppe i odlargalenskap. Jag ser potentiella tråg, blivande odlingsplatser och regntunnor I allt!  Det började med en bok som Sara Bäckmo skrivit, om sitt jobb att förvandla kaos till köksträdgård, fast det är en annan, oskriven recension. (Håll till godo med Skillnadensträdgård.se så länge.) Jag sökte igenom talvoksbiblioteket för mer inspiration och hittade en enkel liten bok som känns trist vid första anblicken, men som är riktigt användbar för den verkliga nybörjaren.
     Vi planterar kärnor, lökar, sticklingar är för den  lilla förstagångsodlaren eller den som aldrig vågat testa odling tidigare . Lätta beskrivningar för den som vill komma igång och se/visa ett livets mirakel, odla smörgåsgrönsaker och vårda sina blomsterlökar. En bok för föräldrar, den som jobbar med barn och såklart barnen själva att ta till när det börjar klia i de gröna fingrarna. L

Lycka till med din odling!

Skillnadens trädgård gör allting möjligt

Jag föll för namnet, sedan hittade jag YouTube-kanalen och sedan var jag fast. Tack vare Sara Bäckmo har jag hittat modet att påbörja vår köksträdgård. Våra förutsättningar skiljer sig från hennes, hon utgår exempelvis från zon 3 och en hel del flack yta, medan vi bor i zon 5 i rejäl lutning med skog inpå knuten.
     Det som gör Skillnadens trädgård till en så bra nybörjarbok är att det går att se att inget är omöjligt och att tanken faktiskt blir fri.
     Det jag tar med mig från Sara allra starkast är hennes råd till nybörjaren: börja! Och var inte rädd för att odla mycket på en gång, eftersom en köksträdgård, särskilt med ett mål mot självförsörjning kräver mer yta, och större mängder ger större chans att lyckas med i alla fall något.
     Hon varnar för att förodla för många plantor, att man inte ska ha plats, men jag tänker att då blir det perfekta presenter till vänner med trädgård, att smyga ner i offentliga rabatter, sälja eller ha med till bytardagar.
     Något som är fint är känslan av att det inte finns så många fel sätt, utan att det handlar om att våga,att låta tiden i trädgården bli ens eget andrum och platsen för att umgås.
     Men det är inte bara detta. Även ekonomiskt gör odling skillnad. Att odla sådant som familjen konsumerar, och våga testa ett och annat nytt ger vinster is plånboken, om man planerar lite. Antingen bara någon sommarmånad, eller hela året beroende på hur man hanterar odlingen och till viss del akörden. Sara visar på ett sätt att täcka i stort sett hela året med färska grönsaker från landen, men det går ju att hitta sött att förvara, konservera med mera, om man har den platsen.
   Denna bok har öppnat en dörr till härliga stunder, drömmar, idéer och livskraft i många bemärkelser. Ska du bara läsa en bok om trädgård, läs denna!

Två och en halv Fernholm

Socker är en märklig historia och Ann Fernholm har gett sig i kast med att sätta problemen med det på kartan. Jag har tidigare skrivit om Ett sötare blod, och egentligen så ger både Smakäventyret och Det sötaste vi har samma känsla som den först lästa boken' beware of the sugar. Och visst blir man lite skraj när det finns socker i så många innehållsförteckning (nåja... I maten de beskriver).  Här hemma försöker jag/vi fasa ut socker och vetemjöl på ett vettigt sätt, inspirerade av lösningar från Fernholm och andra. Inte minst genom att se till att det finns massor av frukt, bär och goda grönsaker
     Smakäventyret ger dock en fantastisk beskrivning av hur man kan lära sitt barn att gilla mat, en försmak till blw (baby led wearing) och en påminnelse om att det finns hopp för smaklökar och konsistenssensorer.
     Det sötaste vi har är mer fokuserad på att hålla sig borta från socker och gluten, men jag upplever inte att det handlar om sockerskråck som vissa uttryckt det, utan snarare om att uppmärksamma oss andra på sickrets och glutenets nutidshistoria.

Vill du få en bild av hur ditt barn kan introduceras till matens värld på ett lättfattligt sätt med en hel del information som ger mersmak till att fundera över hur vi ska leva i vår moderna värld, vad vi ska ge våra barn på flera plan, då är detta boken för dig.
     Ann Fernholm har studerat hur uppskattande av smak och konsistens, slippa allergier med mera kan kopplas till vad och när vi börjar ge våra barn mat.
    Utan tvekan rekommenderar jag läsning av dessa böcker, det är inte ytterligare en dietvariant utan en tankeställare - vi är lite för orädda för socker och gluten, vi köper det som erbjuds oss i affären utan att tänka två gånger. Det handlar inte om att utesluta socker utan om att hitta ett vettigt förhållningssätt.

Mjölkfri risgröt

Jag har fullt sjå här hemma och försöker, förutom att lära bebisen om livet, att göra saker spontanr, från det innersta. Så jag rotar i trädgården det jag hinner, också nu när snön fallit och så försöker jag hitta sätt till snabb och lättlagad mat eftersom jag föredrar att äta tillsammans med mitt barn.

Idag blev det ris över från lunchen, så jag bestämde mig för att koka risgröt på frihand.
Använde en kanelstång, kokt ris, iMat, havredryck och vaniljpulver. Allt på känsla. Kokade ihop det till en gröt. Serverade med lite mer kanel och Clementonklyftor, mums!

Ingen minimalist eller en bok om hur man murar

De senaste veckorna har sak efter sak gått upp för mig:
-jag ser dåligt och ska ta emot allt stöd jag kan för att ha ett bra liv (har på nära håll sett en människa som vägrar inse sjukdom mm, och det gör ont)
-jag gillar prylar (så länge de inte äter upp mig med sin mängd och uppfyller ett syfte i livet)
-tid tillsammans är bättre än saker tillsammans
-ju mer som växer i min trädgård desto mindre behöver jag köpa (och jag får användning för en hel del hamstrade grejer)
-mer tid i trädgården, mindre tid vid mobilen, mer rörelse, mer att njuta av livet
-min son har världens drömläge med bär, svamp och pinnar inpå knuten (jag också, kommer antagligen aldrig köpa växtstöd, de som redan finns här är inköpta av någon annan)
-behöver någon något som finns i min ägo så ska det hamna hos den personen, gratis eller till ett bra pris (under förutsättning att jag inte behöver saken själv, och då menar jag verkligen behöver)
-jag älskar att läsa och är så glad över att ha funnit en väg att göra det
-mina händer behöver sysselsättas och det är bara att sätta igång med alla idéer om kläder mm, ska bara fixa nålar för synsvaga så har jag hela behovet täckt.

Vi har så vitt vi känner till bara ett liv och det livet ska vara fyllt av lycka och inte störa andra. Det ska vara harmoni, gemenskap och lägga grunden för kommande generationer. Nej, prylar gör en inte lycklig, men i en tid när man tror att det digitala och det elektriska är en självklarhet, så känner jag att jag vill gå emot det. Jag tror på att inte göra för stora fotavtryck, men jag tror också att med den osäkerhet som råder i världen, så är det inte fel att försöka ha planerat för att överleva och utvecklas ha bilder, böcker mm i fysisk form. Inga överdrivna mängder, men så att man kan visa "detta är din farmor" eller "här är en bok om hur man murar*...

För pärmar och papper är det bästa som finns...

Jag är inte alltid förtjust i datoriseringen. Pärmar, papper och pennor är mycket min grej. Saker sätter sig i minnet på ett annat sätt. Dessutom kan man lätt göra sig av med den sida som inte gäller längre och kludda fritt, något som jag uppskattar mycket. Får väl understryka att jag inte köper nytt utan använder det som redan finns hemma. Kollegieblock har en tendens att få någon sida över, likaså kan pärmar tömmas med jämna mellanrum. I detta fall la jag helt sonika ihop två pärmar med ryska anteckningar från cirka tonåren. Dessa ska jag gå igenom senare. Men det är i alla fall inget som tar mer plats än innan.
     Nu har jag skapat en pärm för att strukturera livet lite. I den kommer jag att samla noteringar om vad jag har packat undan, exempelvis bebiskläder, i vilken låda och hur mycket jag har av varje. Dessutom var det står. Just nu behöver vi utrymma en del för renovering och för att skapa ordning. Egentligen vill jag försöka låta bli att spara saker men gravid- barnkläder känns ändå befogat något år framöver och jag rensar ut bland dem också, för att sälja eller ge vidare).
     Pärmen kommer också innehålla planer och mål på såväl kortare som längre sikt.  Kanske några drömmar också, som de urklipp som kanske sparas för att man har fått en viss idé utifrån dem. Gärna med kommentarer på en post it-lapp som smpl tipsade om eller om det var Minimlisterna...
     När sonen somnat om ska jag lägga upp lite kläder till försäljning på Facebook.

Stora flytten gjord

Så var min stora flytt avklarad. Studentlivet har till fullo blivit familjeliv och nu minskar vi utgifterna med omkring 4500 kr i månaden. Vi får se över ekonomin, men jag ser min chans att spara föräldradagar vilket kan bli guld värt senare.

Blev inte så stor utrensning under flytten då det mesta var packat sedan tidigare, men några möbler och småplock hamnade på återvinningsstationen. Jag har nu ett gediget arbete framför mig med att rensa ut för att få plats med det viktigaste, min största inspiration kommer att vara sonen och hans behov. Och att han ska slippa städa upp efter mig när jag inte kan ta hand om mig själv längre.

Smpl - dag 12 och 13

Uppgift dag 12
Gå igenom kokböcker och recept. Denna uppgift får jag skjuta på.

Uppgift dag 13
Gå igenom frysen. Får också skjutas på.

Det är inte riktigt lätt för mig att göra detta just nu då makens schema bestämmer mycket av min tid och resten bestämmer sonen över.
     Nästa uppgift är att gå igenom en ''översta hylla'', den kan jag nog göra något av redan nu. Återkommer i frågan.

Smakportioner, minipilot och livet i allmänhet

Livet rullar på. Plötsligt ska barnet börja testa mat. (Ärligt talat började vi för några veckor sedan.) Lycka när vi då får möjlighet att testa ekologiska puréer via Smartson. Frukt och köttfärssås, till vår glädje helt mjölkfria, så det underlättar för sonen!
     Galet nog har jag också blivit 1 av 20 som ska få testa en manuell bröatpump via Buzzador. Får se om den funkar för mig, hittills har bara Medelas elektriska pump och en enkel ''rörpump'' funkat bra på mina bröst. Nu blir det att testa en manuell Philips Avent.
     Jag har också bestämt mig för att försöka återgå till studierna i vår. Det känns lite skrämmande, men jag och maken hittar nog en lunk som passar oss.

Smpl - dag 8

Uppgift dag 8
Förbättra något i ett rum/utrymme man vill glömma bort: Det finns många sådana utrymmen just nu. Jag tog tag i vårt bord och fåtölj där vi har en skärm som vi kan koppla dvd-spelaren till. Kaos efter amningsnätter och -dagar, men nu är det som ska till andra delar av huset bortrensat därifrån och ordningen lite roligare. (Man kan till exempel sitta i fåtöljen igen!)

Smpl - dag 5, 6 och 7

Uppgift dag 5
Samla skovårdsprodukter på ett ställe - får läggas på framtiden då det är fler saker som behöver ordnas i samförstånd.

Uppgift dag 6
Att samla/gå igenom vars och ens saker i lådor i hallen. Inte aktuellt just nu.

Uppgift dag 7
Att städa ur handväskan. Det gör jag titt som tätt, fast med ryggsäcken. För närvarande är det mer praktiskt med ryggsäck då jag både ska ha grejer till mig själv och bäbis med mig och inte kan bära så mycket i händerna.

Åttonde dagens uppgift blir nåt jag kan se som ett uppdrag till mig själv och återkommer om den!

Nu är det klippt!

Tungbandet (membranet under tungan) och läppbandet är klippta på sonen. Nu är det en kamp att få det att hålla sig i lagom läkprocess. Läker det för fort finns risken att det blir samma grej som förut. Men vi vet väl inte förrän om tre veckor när stretchningarna ska vara utfasade.
     Sådant jag tänkt på är att snarkningarna verkar ha minskat, att munnen är mer stängd. Han liksom gurglar ibland, vilket han inte gjorde innan klippet.
     Mer kommer jag inte på att tillägga just nu, än att det är värt att kämpa. Även om vi inte vinner tillbaka amningen så har vi förhoppningsvis besparat sonen en hel del framtida problem.

(Bilden visar inte mycket då sonen inte var intresserad av att visa...)

Enough is enough

Idag åkte "Ingen reklam"-lappen upp på postlådan. Läste (igen) om hur många kilo reklam man får på ett år och kände att den pappersmassan i mängd tar jag hellre hem i böcker, vykort och brevpapper. Lär ju få en hel del direktreklam i alla fall och den räcker långt. Vill egentligen inte ha den heller, men vi börjar så här i kampen för ett miljövänligare liv (så känns det lite mer ok med engångsblöjor och dito tvättlappar).