I Skånskan.se kan man läsa om ett par svanar som hade frusit fast i isen. Man vågade sig inte ut på sjön eftersom isen var tunn och bräcklig på sina håll, så svanarna kunde inte tas loss. Man ansåg också att naturen skulle få ha sin gång. Antagligen så hade svanarna redan efter ett par dagar blivit tagna av räven. Man misstänker att den ena svanen var sjuk men, berättar man, "...svanpar överger aldrig varandra, och därför blev även svan nr 2 kvar
på på dammen". Det är sorgligt, men vackert, tycker jag. Att verkligen leva ett trohetslöfte livet ut och inte ens döden skiljer dem åt.
(Såsom teologin kring äktenskapet är i ortodoxa kyrkan, man säger aldrig i välsignelseakten att döden kommer att skilja paret åt, man är krönta till evig förening, som en bild utav Kristus och Kyrkan)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar